Kul med löss!

Är det inte fel när man känner sig dum och skyldig gentemot arbetet för att man är hemma med sjuka barn?

Jag har fått förklarat för mig att när jag var föräldrarledig och jobbade extra att jag hade stor frånvaro pga VAB, vilket jag inte tror på förräns jag har fått det på papper.
Men så är det sagt iaf. Och även om fallet hade varit så så tycker jag inte att det skulle vara något problem. Det är väl självklart att jag tackar nej till extraarbete samtidigt som jag är f-ledig om barnen blir sjuka. Istället för att Fidde ska gå hem med sjukpenning och jag jobba extra för en mindre lön är Fidde ett par timmar.

Och nu när jag har fått ett nytt jobb på samma ställe så tycker jag att det är jätte jobbigt att tänka så här. Jag är livrädd varje morgon för att barnen ska vara sjuka och tänker för mig själv att jag ger dom 1 alvedon isf och skickar iväg dom. Men hallå, så kan man ju inte tänka... Man kan inte skicka iväg sjuka barn till dagis.

Men sådana tankar får jag, visst kan Fidde vara hemma men han kan inte heller vara hemma varje gång, för han har också ett jobb. Men samtidgit så tycker jag inte att en förälder ska få dåligt samvete mot jobbet för att barnen är sjuka.
Det är ju ite så att jag gör dom sjuka.

Just idag har tjejerna fått löss. Vi har aldrig haft löss innan och jag upptäckte det igårkväll. Så jag vet inte hur det funkar, men dom fick inte vara på dagis enligt personalen. Så när jag ringde till jobbet kände jag mig jätte dum och det kändes som att han suckade i andra änden och tyckte att jag var jätte jobbig. Jag är livrädd för att vara hemma en enda dag med tjejerna och jag känner mig väldigt granskad och är dessutom livrädd för att dom ska säga att det inte funkar och att jag blir av med jobbet.

Det blir bara fel allting och jag kan ju inte hjälpa om barnen blir sjuka men jag ska fixa att jobba samtidigt och bara lösa situationen. Men det är inte heller så lätt när alla andra också jobbar, så man inte kan få barnvakt.

Usch ibland funderar jag bara på hur de som tycker att det är besvärligt när någon är hemma med sjuka barn, gör själva. Om dom alltid har haft någon som kunnat ta hand om deras barn.

Jobblivet..

Att tiden springer iväg när man jobbar har jag märkt. Tiden går ju typ dubbelt så fort på dagarna när man jobbar och man hinner verkligen inte med något. Förra veckan jobbade jag 42 timmar så när jag kom hem från jobbet åt vi kvällsmat sen vr det läggdags för tjejerna och efter det om man orkade lite tv-tittande. Hmm känns både bra och dåligt. All den tid jag spenderade med tjejerna innan är som bortblåst och det jag hinner umgås med dom efter jobbet är vid kvällsmaten och nattsagan. Det är lite ovant eftersom ajg är van vid att "alltid" vara med dom.

Men det vänjer man sig nog vid. Denna veckan som kommer så blir det kort vecka. Jag jobbar inte alls lika långa dagar som jag har gjort nu. Och så kommer det att vara varannan vecka långa dagar och varannan vecka lite lugnare, det är skönt.

Men det som känns mest skönt är att jag faktiskt tjänar pengar nu :)

Imorgon åker jag och tjejerna och Malin till kuskvarna för att kolla ut tyger till tärn och näbbklänningarna... Ska bli så himla kul :)

Solong for now