My outfits

Det här är vad jag har skapat med min symaskin i vår/sommar :)

Novalies Midsommarklänning

Min Midsommar outfit, kjol och topp med uringad rygg som inte syns här

Lillasyster Emma i mina tärnors (systras) klännigmodell

Min födelsedags klänning

Min påskklänning

Lovisas Midsommarklänning

Novalies kalasklänning

Mina Hjärtan :)

Ringar

Nu har vi börjat titta på lite ringar till bröllopet. I helgen var vi inne i stan och tittade runt lite. Vi hittade en till mig som vi nog fastnade för :)

Men vi ska åka till Habo och kolla lite med så att vi inte bestämmer oss för fort. Det kan ju vara så att man missar något om man bara går till ett ställe. Jag kan ju säga att den ringen vi har hittat nu är inte alls som jag hade planerat i mitt huvud att jag ville ha. Helt plötsligt så funkade det inte alls med en sådan ring och det kändes bara fel att ha den på fingret.

Vi har valt at ha ringar i vitt guld eftersom jag inte känner att rött guld är min grej riktigt. Det kanske låter tråkigt men det måsta ju passa in på oss och vi ska känna oss bekväma och fina i dom :) Fidde kommer att välja en ganska enkel ring med lite mönster på, som vi också hittade några alternativ till i helgen.

Ska bli spännande att se vad dom har i Habo sen i eftermiddag när jag har hämtat Fidde efter jobbet.

Kanske min blivande vigselring :)

Fortsätter

Idag fortsätter mitt sybegär, hahaha. Vet inte varför jag har börjat sy så mycket. Men det är så himla kul bara. Det är roligt att se ett fint resultat som man känner sig stolt över.

Novalie frågade mig igår varför jag bara syr och syr hela tiden, och då svarade jag att det är för att det är så roligt. Då sa hon "Precis som jag tycker att det är så roligt att måla?" Ja, precis sa jag. Så nu sitter jag och syr på min lediga tid, medans Novalie sitter och målar på sin lediga tid. Det är riktigt mycket kreativitet här hemma just nu :)

Det är härligt tycker jag.
Men idag fick jag faktiskt ta mig i kragen och städa upp här hemma innan jag börjar me min sömnad. Eftersom det är min lediga dag kommer jag att hinna sy lite ändå.

Long time

Att det var längesen jag skrev något här eller över huvudtaget var här inne. Men men, jag har haft mycket och göra får jag väl skylla på :) Det är ju visserligen sant också. Bröllopsplaneringarna är i full gång och jobbet rullar på och jag har suttit vid symaskinen i princip all min lediga tid.

Men nu är det inte jätte mycket kvar, det som är kvar är väl min klänning, the number 1 så att säga :) Den ska jag ta tag i på tisdag när jag är ledig tänkte jag. Jag vill ju inte ta fram den när Fidde är hemma eftersom han inte ska få se den förräns på bröllopet.

Men sen får jag för mig att sy massa annat samtidigt som bröllopsklänningarna. Novalie, Lovisa, Malin, Emma och Cornelias klänningar är färdiga nu iaf. Sen har jag sytt en midsommarklänning till Lovisa och en discoklänning till Novalie och så håller jag på med en midsommar outfit till mig me. Mycket på gång som sagt,men det är så himla kul tycker jag. :)

Ska lägga upp lite bilder på klännigarna när jag hinner ;) och se om jag kan ta tag i bloggen igen.

God natt på er...

Kul med löss!

Är det inte fel när man känner sig dum och skyldig gentemot arbetet för att man är hemma med sjuka barn?

Jag har fått förklarat för mig att när jag var föräldrarledig och jobbade extra att jag hade stor frånvaro pga VAB, vilket jag inte tror på förräns jag har fått det på papper.
Men så är det sagt iaf. Och även om fallet hade varit så så tycker jag inte att det skulle vara något problem. Det är väl självklart att jag tackar nej till extraarbete samtidigt som jag är f-ledig om barnen blir sjuka. Istället för att Fidde ska gå hem med sjukpenning och jag jobba extra för en mindre lön är Fidde ett par timmar.

Och nu när jag har fått ett nytt jobb på samma ställe så tycker jag att det är jätte jobbigt att tänka så här. Jag är livrädd varje morgon för att barnen ska vara sjuka och tänker för mig själv att jag ger dom 1 alvedon isf och skickar iväg dom. Men hallå, så kan man ju inte tänka... Man kan inte skicka iväg sjuka barn till dagis.

Men sådana tankar får jag, visst kan Fidde vara hemma men han kan inte heller vara hemma varje gång, för han har också ett jobb. Men samtidgit så tycker jag inte att en förälder ska få dåligt samvete mot jobbet för att barnen är sjuka.
Det är ju ite så att jag gör dom sjuka.

Just idag har tjejerna fått löss. Vi har aldrig haft löss innan och jag upptäckte det igårkväll. Så jag vet inte hur det funkar, men dom fick inte vara på dagis enligt personalen. Så när jag ringde till jobbet kände jag mig jätte dum och det kändes som att han suckade i andra änden och tyckte att jag var jätte jobbig. Jag är livrädd för att vara hemma en enda dag med tjejerna och jag känner mig väldigt granskad och är dessutom livrädd för att dom ska säga att det inte funkar och att jag blir av med jobbet.

Det blir bara fel allting och jag kan ju inte hjälpa om barnen blir sjuka men jag ska fixa att jobba samtidigt och bara lösa situationen. Men det är inte heller så lätt när alla andra också jobbar, så man inte kan få barnvakt.

Usch ibland funderar jag bara på hur de som tycker att det är besvärligt när någon är hemma med sjuka barn, gör själva. Om dom alltid har haft någon som kunnat ta hand om deras barn.

Jobblivet..

Att tiden springer iväg när man jobbar har jag märkt. Tiden går ju typ dubbelt så fort på dagarna när man jobbar och man hinner verkligen inte med något. Förra veckan jobbade jag 42 timmar så när jag kom hem från jobbet åt vi kvällsmat sen vr det läggdags för tjejerna och efter det om man orkade lite tv-tittande. Hmm känns både bra och dåligt. All den tid jag spenderade med tjejerna innan är som bortblåst och det jag hinner umgås med dom efter jobbet är vid kvällsmaten och nattsagan. Det är lite ovant eftersom ajg är van vid att "alltid" vara med dom.

Men det vänjer man sig nog vid. Denna veckan som kommer så blir det kort vecka. Jag jobbar inte alls lika långa dagar som jag har gjort nu. Och så kommer det att vara varannan vecka långa dagar och varannan vecka lite lugnare, det är skönt.

Men det som känns mest skönt är att jag faktiskt tjänar pengar nu :)

Imorgon åker jag och tjejerna och Malin till kuskvarna för att kolla ut tyger till tärn och näbbklänningarna... Ska bli så himla kul :)

Solong for now

Tjohoo!

Att man kan bli så glad och känna att man har full energi av att ha ett jobb. Det är ju sinnesjukt tycker jag. Jag går till jobbet med ett leende på läpparna och jag går hem från jobbet med ett leende på läpparna, det är så underbart.

När jag känner så här nu så inser jag faktiskt hur mycket energi den här arbetslösheten tog från mig. Visserligen var jag kanske inte arbetslös så länge, räkna ca 4 månader men det känns som dubbelt så länge när man är i det.
Jag kan säga att det har inte tillfört något positivt överhuvudtaget att vara arbetslös, utan allting vändes upp och ner. Nu känner jag att livet är på väg tillbaka, min och fiddes relation blir bättre, jag är piggare och gladare.

Att det kan ske så stor förändring på så kort tid det trodde jag inte. Jag visste att allt skulle bli lite enklare med ett jobb men det här var bara min andra dag än så länge. Och om jag mår så här bra efter 2 arbetsdagar då kan jag bara hoppas på att det kommer att bli ännu ljusare med allt runt omkring ju längre tiden går.

Jag hoppas på det iaf och det är så himla kul att ha ett jobb där man vet att man har ett ansvar. Bara idag tycker jag att jag lärt mig mycket, plus att jag lärde mig själv en sak idag genom att stå och pula lite, och det var roligt för det stärker självkänslan, att man klarar av något man inte visste att man kunde och det utan att behöva fråga någon.

Så denna dag har hittils varit kanon dag och på jobbet går vi en kurs på 3 omgångar med start idag om hur vi ska bemöta kunden på bästa sätt och få ut så mycket som möjligt av butiken och hur vi förmedlar våran kunskap till kunderna. En kanon man var det som hade hand om det hela och verkligen fängslade oss när han pratade. Ser sååå framemot nästa kursomgång som blir i maj.

Nu ska jag umgås med min underbara blivande man :)

Solong for now

Härligt...

Åhh vad underbart när det snöar IGEN. Känns verkligen inte som att man är på väg mot våren när vädret ska hålla på så här hela tiden. Moder natur bara luras med oss hela tiden, ger oss sol och värme i ett par dagar så vi tror att våren är på väg och man blir glad i hela kroppen, men sedan så drar hon fram snön och blåsten och minusgraderna. Det är inte okey tycker jag. Men jag kan ju inte göra så mycket åt saken mer än att sitta och svära över det, och vad hjälper det, inget.

Efter jobbet idag var vi iaf hemma hos mamma och åt våfflor allihop och det var mumisgt. Jag äter typ våfflor 1 gång om året och det är hos mamma. Har nog gjort det själv hemma 2 gånger i mitt liv. Tycker att det är ganska mastigt och flötigt med våfflor så det räcker med 1 gång om året för min del.

Nu ska jag och tjejerna äta varma mackor för imorgon börjar allvaret med både jobb och dagis. Jag har en 42 timmars vecka att se fram emot och det betyder mycket dagis tid för barnen. Det är nog det jobbigaste att veta att de är på dagis så mycket. Men det är ju så livet ser ut och för att kunna leva hyfsat okey med inkomster så är det tyvärr barnen som blir lidande. Men jag hoppas att det kommer fungera bra.

Beroende terapiarbete

Jag har börjat sticka. Det trodde jag aldrig at jag skulle börja med igen. Sist jag stickade var när jag gick på högstadiet tror jag och det var ju ett tag sen. Men nu när vi var uppe i fjällen så satt både min svägerska och Fiddes kusins fru och stickade halsdukar till sina barn. Och då kunde man ju inte bli annat än nyfiken på det där igen.
Plus att Novalie undrade varför jag inte stickade en till henne :) Ja det kan man ju fråga sig, jag kan inte sa jag. Men jag ska lära mig bestämde vi. Så i tisdags åkte jag ner till våran lilla syaffär för att leta efter ett fint garn i. Och pj vilken jungel det är att hitta rätt garn. Det fanns ju hur mycket som helst. Men eftersom jag är nybörjare fick det bli ett lite tjockare garn som också passar väldigt bra till just hlsdukar. Det garnet jag fick tag på är i regnbågens alla färger och så går det en silver tråd genom hela garnet. Jätte fint tyckte jag och även Novalie.

Jag blev lite förvånad när jag satt där hemma sen för att börja, därför att jag kom ihåg hur man gjorde. Efter några försök med att lägga upp maskorna på ena oinnen så bara kom allt tillbaka. Det var roligt och nu känner jag att nu kan jag inte sluta sticka, man vill ju bli färdig och det tar ett tag att sticka. Det har blivit som ett beroende terapiarbete kan man nog säga, hahaha. All ledig tid går åt till stickningen nu.

Bara det att när vi var i en nyöppnad affär här i Mullsjö häromdagen, så fanns det ju även garn där. Och då hittade Novalie ett som var i olika rosa färger med en silver tråd i. Och det var ju faktiskt det hon vill ha förklarade hon för mig. Så nu har jag mer press att bli färdig med den första som jag antagligen får göra till mig själv eftersom hon ska ha en helrosa :)

När jag har stickat några halsdukar så vill jag försöka mig på ett lite störra moment som en kofta eller så kanske jag ska börja med mössor och vantar. Vi får se hur det utvecklar sig. Jag sitter iaf inte sysslolös på kvällarna kan jag ju säga.

Fjällen 2011

Resan till fjällen var verkligen helt underbar. Både vädret och allt annat var på våran sida hela veckan förutom på fredagen då det var lite snöigt och dimmigt på sina håll. Men det gjorde absolut ingenting för de andra dagarna var så härliga. Tror nog inte att vi har haft så bra väder som detta året någon gång innan.

Det blev lite kort tagna men eftersom jag glömde att ta med mig laddaren till kameran så dog den efter halva veckan. Så himla typiskt när man har tänkt på allt annat och så glömmer man en sån sak som kameraladdaren. Hmm jaja lite fina bilder på den härliga snösemestern fick jag iaf.

Novalie gick på skidskola för andra året i rad nu och hon var jätte duktig förutom att hennes blåsa inte är helt okey då hon aktiverar sig (hon kan inte riktigt hålla tätt). Men det gick hyfsat bra sen ändå. Hon lärde sig att åka ankarlift på skidskolan fast jag vågade aldrig släppa i väg henne i den så hon fick åka tillsammans med mig istället. Sen var hon jätte duktig och åkte stolliften till toppen för att sedan ta sig ner i en hyfsat brant bank och köra genom hel Trollskogen utan sele. Och hon svängde jätte bra från sida till sida. :) Ja, jag är stolt över henne för jag tycker att hon har lärt sig så himla fort och det är kul att se att hon kan:)

Nästa år är det dags för Lovisa att åka skidor, men det blir ingen skidskola förräns om 2 år. Om jag vågar sätta henne på skidor vill säga, så våghalsig som hon är så vet man inte hur det kan sluta :P

A-Kassan

Ja det där folket som jobbar på A-kassan verkar vara lite IQ befriade. Nu när jag äntligen har fått jobb så måste jag fortfarande lägga ner massa energi på den där förbannade kassan. Nu är det snart 4 månader sen jag blev arbetslös och alla papper har¨fortf inte blivit rätt enligt a-kassan. Vilket betyder att jag fortf inte har fått någon ersättning.

När vi kom hem från fjällen så låg det en fin bunt med 4 kuvert från handels. Åh jippie tänkte jag ännu mer krångel...

Så det var bara att knata ner till jobbet igen och be Ewa fylla i dom en gång till. Bara det att förra gången hon fick fylla i dom så ringde hon ner och pratade med dom. Varpå dom säger att nu så är det inget mer som behöver ändras. Skönt tänkte både jag och Ewa men tji fick vi.

Så nu gick ju Ewa på semester och det var Gun som fick ta tag i det istället. Hon ringde också till dom för att det verkligen skulle bli rätt igen. Och den här kvinnan hon pratar med förstår inte riktigt varför paprena är tillbaka skickade för det handlade bara om små petitesser. Som t ex att mitt namn inte stod på alla pappren eller att min adress inte stod på alla papprena. Det var alldelse för svårt för det där miffade folket på A-kassan att koppla själva, att om alla andra uppgifter är samma så kan det ju vara så att namnet också ska vara samma på alla papprena. Men nej det gick inte för det var alldelse för jobbigt att tänka ut själva.

Åh blir så förbannad när man tänker på det igen. I mina öron så gör de det här bara för att jävlas och bara för ATT.

Nästa tjej

Då var det dags för Lovisa att bli sjuk. Eller hon kanske inte ens blir dålig men hon spydde på dagis idag och sen var hon okey igen. Hon har ätit och varit hyfsat pigg i eftermiddag och kväll. Hoppas att det inte blir något mer för nu har Novalie börjat pigga på sig och druckigt ganska mycket även om hon inte har ätit något.

Hon är fortf jätte känslig och ser otäckt smal ut tycker jag. Hon har gått ner 2 kg under de här dagarna vilket inte känns så bra eftersom hon redan är så smal. Men jag hoppas som sagt att det håller på att vända nu och att hon får i sig lite fast föda imorgon.

Novalie kan ju iaf säga till var hon har ont och om hon är hungrig eller törstig det kan inte Lovisa. Så jag hoppas verkligen inte att hon blir lika dålig som Novalie har varit nu för då blir det svårt känner jag.

Det blir nog inget mer dagis denna veckan iaf, Fidde får nog vara hemma halva dagen på fre och sen får Sten komma.

Det är jobbigt när ens barn blir så dåliga och man inte ens är säker på vad det är som är fel på dom, man får massa dumma tankar och målar upp värsta senariot. Därför är jag så glad över att det verkar som att Novalie är på bättringsväg.

Novalie

Snart bär det iväg till jobbet men först blir det dagislämning av Lovisa. Novalie får vara hemma idag med hon mår fortf inte bra. Och eftersom jag ska jobba så har vi fått ringa in lite barnvakt. Första passet mellan 7.30 - 12 kommer Sten och tar hand om henne och efter det till vi kommer hem så kommer hennes farfar och tar hand om henne. Får verkligen hoppas att hon kryar på sig lite nu och äter något.

Hon började må dåligt i söndags när vi skulle åka hem och väckte oss kl:5.20 genom att spy ner hela trappen så att det rann längs med hela den och även på hela väggen, då hon stod nästan längst upp i en spiraltrappa.

Sen blev hon jätte slö och ville inte äta något. Hon spydde några gånger innan vi kom iväg hemmåt. I bilen fick hon sitta med en glassburk i knäet och spy i. Så fort hon fick i sig lite vätska så spydde hon upp det igen. Hela resan från sälen till mullsjö ca 5-6 timmar så sov hon och vaknade till när hon skulle spy.

Väl hemma igen spydde hon ett par gånger till och sen lugnade det ner sig och hon kunde sova hela natten. På måndagen mådde hon inte bättre, hon spydde inget men låg utslagen i soffan hela dagen från morgon till kväll och sov med jämna mellanrum. Hon fick i sig 1 apelsin och ett glas med nyponsoppa som hon fick behålla. Hon somnade kl 1530 och sov till dagen efter.

Igår låg hon också i soffan hela dagen och mådde inte bra. Hon drack lite nyponsoppa på morgonen men det spydde hon upp igen. Sen åt hon en halv macka och drack ett glas oboy och ett glas vatten. Även denna natten kunde hon sova ordentligt.

Idag har hon än så länge fått i sig ett rån och vill nu ha lite vatten. Så vi får se hur dagen utformar sig. Hoppas att hon blir piggare bara.

Jobbet :)

Nu var det nästan exakt 2 veckor sedan jag skrev något här. I Söndags kom vi hem från fjällen och där uppe har man bara inte tid att sitta vid datorn. För på dagarna är man i backen och när man kommer hem så äter vi och sen är det kortspel för hela slanten.

Det var så oerhört skönt att komma i väg 1 vecka och bara försöka koppla bort allt och ladda lite ny energi i kroppen. Och det garanterar jag att man gör när man får så mycket frisk luft som man får där uppe.

Första dagen tror jag att det var eller om det var på tisdagen, kommer inte ihåg för allt var lite snurrigt då, men iaf när vi hade kommit upp med liften från långbackarna så ringde min telefon. Jag såg att det var från jobbet och blev jätte nervös det var nästan så jag glömde bort att svara. Det var Tommy i charken som ringde, han ringde för att berätta att jag hade fått jobbet i charken. Och utan en himla massa krångel med scheman och andra områden inblandade, med andra ord så fick jag Ingers tjänst rakt av precis som jag ville ha det.

Och de var en sådan befriande känsla när han sa det, det var så himla skönt att känna att jag hade fått ett jobb efter allt som har hållt på med både A-kassa och chefen m.m.

Så nu är jag inte arbetslös längre det är så skönt. Vi kan få komma in i livet som alla andra nu, med två inkomster och två jobb och kunna känna att vi inte behöver vända på varenda enkrona.

Så på måndag nästa vecka börjar jag mitt nya arbete som ostansvarig i charken :)

Inget roligt

Det är fan inte roligt att vara arbetslös. All denna ovissheten och allt strul med alla papper hit och dit till AF och A-kassa tar så förbannat mycket onödig energi. All den här energin skule jag ju lägga på mitt förhållande, på mina barn, på vårat kommande bröllop, på mig själv. Men det går inte och det är så jobbigt när allt annat runt omkring blir lidande.
Man mår bara skit över hela situationen och jag vill bara att allt ska vara normalt. Jag vill bara må bra och inte vara orolig eller sur eller arg, humöret är ju inte riktigt på topp och det åker bergochdalbana för tillfället.

Jag hatar den här situationen, varför kan det inte vara lät någon gång eller varför kan det inte komma i perioder iaf, allt behöver ju inte hända samtidigt. Det hade varit lite lättare att ta en sak i taget, att kunna lägga ner lite energi på allt ing. Just nu blir det att jag lägger ingen energi på något istället.

Måndag igen

En dag som började kanon och jag fick så mycket uträttat idag. Åker ju till fjällen påsöndag och det ska bli så skönt att komma iväg ett tag. Det är bara det att i vanliga fall så här knappt 1 vecka innan avfärd så brukar jag vara mer än halvfärdig med all packning och planering och bakning.
Men i år har det inte blivit alls så och jag känner att jag inte har så stor koll på det hela, vilket känns lite jobbigt. Jag har alltid varit en noggrann planerare när det handlar om att åka iväg så jag har haft lite panik nu idag.

Dock har jag ju hunnit med mycket så det känns skönt. Nu är 2 luncher färdigbakade iaf och det är pizzabullarna och matmuffinsen sen blir det ju grillning 2 dagar och mackor den sista.
Jag har även tryckt ner handdukar, badlakan och sänglakan till 4 personer i en väska och bokstavligt hoppat igen den :) Var tvungen att platta ihop allt så jag kunde få igen dragkedjan. Det är ju så när man åker 5 personer till fjällen det krävs att man planerar och packar så bra som möjligt för att få med sig allt upp eftersom det ska vara både vagn och pulka med också plus alla pjäxor, skidor, stavar, hjälmar, mat, och kläder.

Men jag är ganska bra på det där tycker jag allt och lyckas varje gång:)

Men men, dagen var bra tills kvällen kom och HV spelar som om de vore nybörjare plus lite annat småtjafs hit och dit.

Solong for now

Elin Dag

Idag har jag haft Elin dag :) Fidde åkte iväg med bussen till STHLM för att heja fram Hv till seger klockan 11.15. Innan det så lämnade vi av tjejerna hos mamma där de ska sova inatt. Deras kusiner Moa och Hugo skulle också sova där så det blir fullt ös hos mamma i kväll. Men det tycker barnen är roligt.

sen när jag hade lämnat Fidde åkte jag in till stan för att simma på Rosenlund. Jag har inte simmat på flera år och det var så skönt och avkopplande. Jag behövde bara byta om på mig själv och inte på två till ;) Sen satte jag mig i bastun och bara njöt av tystnaden eftersom jag var själv i bastun.

När jag gick ut från badhuset kom det en vindpust och blåste till, det var en så befriande känsla på något sätt, först trodde jag att det skulle bli kallt eftersom jag inte hade stängt jackan men det var en ljummen vind...

Jag satte mig i bilen och åt en sallad som hade med mig och bara njöt av solen.
Sen körde jag till A6 där jag gick helt utan stress och en en gång bara tänkte på mig själv:) Köpte lite smått och gott och handlade mat till kvällen.

Nu sitter jag här hemma hos pappa där det blir massa tjejer och dildoparty till kvällen. Söta lillasyster har precis våfflat mitt hår och snart ska jag göra mig iordning för kvällen. Sen ska jag bara njuta av trevligt sällskap och lägga alla bekymmer åt sidan för en kväll..

Det har varit otroligt skönt att bara tänka på sig själv en liten stund, jag borde göra det oftare men får alltid dåligt samvete för tjejerna och Fidde om jag skulle göra det. Knasigt att tänka så men det känns som att jag dissar dom då på något sätt. Fast jag innerst inne vet att alla egentligen vinner på att mamma och pappa har lite egentid då och då.

Hoppas alla får en underbar lärdagkväll för det ska jag ha.

Solong for now

Mina söta

Lovisa var mycket stolt efter att ha lycktas få på sig Novalies solglasögon, även om de är uppochner.. :)

Hårfärgning

Just nu sitter jag med hårfärg i håret. Jag var i valet och kvalet till att börja ljusa upp det till sommaren då jag vill vara blond igen. Men sen funderade jag lite till och så är jag så besviken och irriterad över hela min situation för tillfället så jag kände bara att, nä jag ska banne mig inte bli blond än. Jag får leva ut min aggretion genom att vara eldigt röd i håret istället. Smart va :P

Så så är det. Hoppas det blir lika bra som sist bara men det tror jag. Och jag valde att ta en toning och inte en färgning denna gången. Håret slits inte lika mycket då plus att det blir lättare att få bort färgen sen när jag är reda för mitt blonda hår igen:)

Trav

Vad är egentligen ett trav? För mig, när jag hör ordet trav eller travbana så tänker jag på en massa hästar som springer runt på en bana med sulkys efter sig och däri sitter det en kusk.

Så mycket vet jag ungefär om just travbanor.

Jag har aldrig varit på en travbana i hela mitt liv och byter kanal så fort det kommer upp något i liknelse med det på tv:n.

Jag har noll intresse för det där, men det kan ju ha att göra med att jag aldrig har tagit mig tiden att lära mig det. Det skrivs om och jag hör ju om det hela tiden. Man hör folk som spelar på hästar och vinner massor med pengar men jag tror att då måste man verkligen vara insatt och väldigt slug. Det är nog en bra blandning av både tur och skicklighet när man spelar på hästar.


Min mammas fasters man har varit kusk och tävlat i trav. Men ändå så har vi aldrig varit på en travbana. De hade endel hästar på sin gård där dom bor och jag vet att vi brukade gå dit och mata dom med äpple när vi var mindre.

Men hade man bara tiden och viljan till att lära sig det skulle det nog vara ganska intressant att sitta och klura på vilka hästar som var bäst och vilka kuskar som ledde sina hästar på rätt sätt. Samtidigt så har jag aldrig varit intresserad av hästar inte ens som barn och då är det förmodligen ganska svårt att bara skapa ett intresse för det hela. Fast när man hör om dom som vinner och tjänar mycket pengar på det så går det ju inte att undvika att bli lite nyfiken på det hela.

Blir du nyfiken med?

Funderar

Jag måste komma på vad jag vill med mitt liv. Jag står bara stilla känns det som jag har så mycket funderingar på saker som skulle vara roligt att syssla med i livet. Men jag dyker alltid på massa problem, enligt mitt tycke.

Det blir alltid att jag tänker: det kostar massa pengar till att starta upp eller att börja plugga är bara ett sätt att få tiden och gå och slippa vara arbetslös. Det kräver för långa resor eller flytt.

Det skulle vara kul att sy upp kläder eller designa men då tänker jag att herregud det finns ju hur många designers som helst, som är bra. Och hur ska man gå till väga, hur ska man kunna finansiera en dröm om man inte har något annat arbete samtidigt så man kan täcka upp kostnaderna.

Sen skulle det vara jätte roligt att starta ett bageri med bara glutenfritt som man kan sälja till hela landet. Men då behöver jag en utbildning och det finns ingen sån i Jönköping.

Ni ser ju, jag hittar hela tiden anledningar till varför det inte skulle fungera. Samtidigt så tror jag att jag är rädd att följa en instinkt ifall om att det blir fel, eller ifall om att jag inte får det stöd jag behöver från min omgivning.

Sen tänker jag att jag vill bara ha ett jobb en stadig inkomst för att kunna leva ett hyfsat normalt liv. Men det är inte så jävla enkelt att få tag på ett vanligt jobb. Dels så har jag ju lite egna krav som t ex att det ska vara här i Mullsjö, det ska inte innefatta nätter och helst inte helger. Men sen känner man att är det det här livet går ut på att jobba med något man inte brinner för, som inte kan tillföra glädje, utveckling och personligt välbefinnande.

Egentligen tycker inte jag att det ska vara så svårt, men det är det. Det jobbiga med allt är ju den här ovissheten om framtiden man bär med sig varenda dag.
Har man det ekonomiskt bra och älskar sitt arbete med allt vad det innebär då mår man också bättre på hemmaplan, man får ett mer harmoniskt liv, man uppskattar varandra mer och alla blir gladare.

Jag hatar att pengar ska vara en så stor pusselbit i livet.

...

Det är tomt i mitt huvud
Det är vått på min kind
Det är förvirring i mina ögon

Min kropp går på tomgång
Mitt tålamod är slut
Min glädje är borta

Varför ska människor få påverka varandra på det här sättet?

Vill inte

Jag har så mycket som snurrar i mitt huvud just nu när det handlar om mitt jobb. I torsdags skulle de ha pratat på jobbet, chefen och charkansvarig, för att ta ett beslut om vem som kommer att få Ingers tjänst när hon går i pension om ca 1 månad. Men tydligen så är de inte överräns alls så det har dragit ut på tiden och igår sas det att de skulle försöka avgöra vem det blir på eftermiddagen. Jag har inte hört ett ord från någon än och känner bara att jag vill inte veta längre.

Usch får nästan hjärtklappning när jag tänker på hela situationen, för det här är så otroligt viktigt för mig. Jag vill så gärna ha tjänsten och jag vet att jag kommer bli bra på det.
Sen vet jag vad vissa andra tycker därborta, och det tycker jag ska spela en stor roll eftersom det är dom man ska jobba med.
Men i slutändan är det trots allt chefen som har sista ordet, och då kan det gå hur som helst.

Usch, jag har ont i magen och känner mig lite illamående bara för att jag är så himla nervös nu. Åhh jag vill inte veta om det är så att jag inte har fått tjänsten...

Barnakuten

Igår tyckte jag ju att Lovisa hade haft feber lite för länge (sen i lördags) och den blev allt högre än var den var i början. Så då ringde jag ner til vdc på förmiddagen och pratade med en sköterska, först så sa hon att vi skulle avvakta eftersom Lovisa låg och sov för tillfället och vi skulle vänta tills hon hade vaknat så att jag kunde se lite mer hur hon mådde. Men jag sa att hon mår ju inte bra och rabblade upp allting om långvarig feber, hosta, förkylning och matvägran. Så efter ett tag sa hon att det kanske är lika bra ni kommer in så får en läkare titta på henne.

Ja tack sa jag och så fick vi en tid kl 15.30. Det kändes skönt för då behövde vi inte stressa och Lovisa kunde sova färdigt och vi skulle hinna äta middag osv. På vägen ner somnade hon i vagnen, stackaren hade ju 40 graders feber igen. Det var visserligen skönt för henne men det kändes jobbigt att behöva väcka henne efter en så kort stund. När vi kom dit fick vi sitta i väntrummet ett bra tag, ca 40 minuter. Sen kommer en super stressad barnläkare (den jag inte gillar) och ursäktar sig. Hon lyssnar och tittar och känner på Lovisa och ställer lite frågor. Plötsligt knackar det på dörren och hon ursäktar sig igen för det är en sak hon måste göra emellan. Novalie börjar bli allt mer rastlös och vill gärna pilla på alla roliga föremål på rullvagnen.

Efter ca 10 minuter kommer hon tillbaka och börjar prata igen och förklara hur hon tror det ligger till men säger att vi behöver ta ett blodprov. Lilla Lovisa sitter i mitt knä och mår inte alls bra hon är varm som en kamin och rör sig så lite som möjligt. När vi kommer ut i väntrummet så har Fidde dykt upp och vi går till labbet för ett blodprov. Lovisa är jätte duktig och säger inte ett ord när dom sticker henne med nålen, det är nästan som att Novalie kände hennes smärta istället och hon var jätte förvånad när inte Lovisa skrek.

Efter resultatet som var för högt värde av något säger läkaren att hon skriver ut en remiss till barnakuten för hon är osäker på vad det kan vara och vill att de ska titta på henne med.

Vi ringer till pappa för att fixa barnvakt åt Novalie, som tyckte det var spännande att åka till morfar så sent. Klockan är 17 när vi åker hemmåt för att ge Lovisa en Ipren och bre varsin macka innan vi åker till Ryhov.

Väl inne på akuten, kl 18, får vi som vanligt sitta ner i väntrummet med ett gäng andra människor, det är ingen som ser akut sjuk ut och vi hoppas på att det ska gå fort. Nu har Lovisas Ipren börjat verka och hon går och leker lite i lekhörnan. Efter ca 1 timme får vi komma in, yes tänkte vi va skönt att det gick så fort. Men det gjorde det inte riktigt för vi blev bara placerade i ett nytt vänterum, ett vänterum för bara barn. Och det var endel barn som satt där, suck.

Det var himla tur att vi hade fått i oss en macka innan annars hade jag hungrat ihjäl. Och Lovisa mådde hyfsat bra när febern var borta en stund så hon lekte för glatta livet och brydde sig nog inte så myckat om att det tog tid.

Klockan 20.30 kom vi in i ett undersökningsrum, där hon får väga sig (10 kg precis) och vi tar en temper som ligger på 39 grader och ändå springer hon runt och leker. Hon får en panodil och vi väntar på att läkaren ska komma. Han kommer ca 21 och då har Lovisas feber börjat stiga ännu mer så hon är inte alls lika aktiv längre. Läkaren går igenom samma procedur som vi gick igenom på vdc och säger att han är osäker också. Därför ska hon få ventilera lite, (andas in luftrörsvidgande) för att se om det blir någon förändring på hennes andning. Hon andas ca 60-70 andetag i minuten och hon bör ligga på ca 20-30 andetag i minuten så det var ju på tok för mycket. Hon är jätte duktig på att andas i maskinen och sitter som ett ljus hela tiden. vi får vänta ca 10 minuter sen kommer läkaren och lyssnar igen och han hör eller ser ingen förbättring, hon får ventilera en sista gång för att se om det ger något resultat, men icke. Så efter det konstaterar han att hon har lunginflammation och vi får ett recept på penicillin utskrivet. Vi får även en dos där på sjukhuset som inte var jätte populär då den var 4 gånger så stor än den brukar vara. Och försöka ge en liten tjej så mycket illasmakande medicin när hon har 40 graders och är supertrött det var inte lätt.

Vi gick ut från akuten strax innan 22 och åkte till McDonalds för att äta. Lilla Lovisa somnade nog innan vi hann ut från Ryhovs parkering hon var så utmattad.
Sen åkte vi och hämtade Novalie och fick äntligen åka hem. Klockan 23.30 lade jag mig i min säng och nu sitter jag här och ska snart åka till jobbet. Känns som att man hade behövt lite mer vila innan man går på sin "jobbvecka". Fidde har jobbat 4 dagar nu och idag är han hemma med tjejerna för nu ska jag jobba 4 dagar :)

Jag hoppas verkligen att Lovisa blir bättre fort nu för det gör ont i hjärtat att se henne när hon inte mår bra..

Mina presenter

Igår var det en lyckad födelsedag för utom att det blev lite stressigt mot slutet även om jag hade börjat i så god tid. Men så är det ävl gämt, spelar ingen roll hur mycket tid man har det blir ändå bara stressigt i slutet.

Maten var mycket god och uppskattad och mina presenter var jättefina.

Det här fick jag bl.a

Cool tröja av Fidde och tjejerna

Snygg skidjacka av Mormor och Morfar

Fin blomdekoration av lillasyster Emma

Häftiga lakan av storasyster Malin

Utöver det fick jag:två stora boxbombollar (stavning) i plast som ska vara i våra stora utekrukor till våren, en gästhandduk, en flaska vin, en ros och pengar

Bebis är sjuk

Hon är väl ingen bebis längre kanske men hon känns som en liten bebis när hon är så sjuk. Hon mår inte alls bra och har 40graders feber, är jätte förkyld och hostig. Jag vet att det inte är något ovanligt att små barn har så hög feber men hon har haft feber i 5 dygn och då känns det inte okey.

I eftermiddag ska vi ner till vdc och en läkare ska titta på henne, jag är livrädd att det ska vara något konstigt. Vi har inte vaccinerat oss för svininfluensan så jag är jätte rädd att det ska vara något sånt.

Men det återstår och se vad dom säger om det när vi är där. Jag hoppas bara att jag inte får en tjurig läkare som säger åt mig att ge henne vätska och alvedon...
Då får jag bara rubriker i huvudet, "Liten flicka död pga läkarmiss". Dumt och tänka så men man tror ju alltid det värsta när det handlar om sina små ögonstenar.

Just nu sussar hon gott i våran säng.

Upptagen

Idag när jag vaknade så var det jääätte kallt ute. termometern visade på -17 grader. Och jag som skulle till affären och handla till mitt kalas idag, utan bil.

Men som tur var så hittade solen fram på min dag :) så nu är det inte mer än -9, kallt visserligen fast det kanske hinner bli lite varmare innan vi ger oss iväg. Först ska här städas och fixas iordning lite sen blir det handling.

Idag vaknade Lovisa runt 7.20 och då gick jag faktiskt upp med och började plocka med alla prylar som ligger överallt i hela huset. Tänkte att det är lika bra att starta direkt så blir jag färdig snabbare och kan slappa lite innan gästerna kommer.

Jag hade tänkt att jag skulle bjuda på tortillabröd som jag lägger ketchup blandat med pizzakrydda, skinka och ost och sen rull ihop dom och in i ugnen. Som små inbakade minipizzor eller nått i den stilen.
Det är synd att det inte finns att köpa till oss glutenintoleranta, så för våran del (min och syrrans) får det väl blir en lyxigare varm macka.

Igår blev jag lite firad när Fidde kom hem från jobbet (eftersom jag inte tyckte att det lät jätte upphetsande att bli väckt kl: 6 på morgonen) tjejerna hade gjort varsit fint grattis kort och så fick jag två paket med en mössa och en cool tröja :)
Till kvällsmat blev det sushi och ett glas vitt vin. Härligt, det behövde jag efter en dag framför symaskinen och gnälliga barn. Tack Love!

Så, dags att återgå till projekt städning. Se hur det gå för Novalie med hennes rum, hon har ju en förmåga att försvinna bort i lekens värld när hon börjar pyssla med saker och ting. Allt hon tar i blir till en fantasi och vips så är leken i gång och hon glömmer bort vad det var hon skulle göra från början. En galge kan mycket väl bli till en flygande häst som ska rädda prinsessan (pennan) från något otäckt. :)

Provsytt..

Idag har jag suttit och sytt sen lunch så jag 'r helt slut i hividet nu. Det jag har sytt är 2 provklänningar till tjejerna. Eller just dom här klänningarna får bli sommarklänningar till dom, men det är just själva modellen och så som jag har provsytt. Eftersom jag har fått för mig att jag ska sy tjejernas klänningar till bröllopet och även mina systrars klänningar så kände jag att jag måste provsy dom först så jag vet om det är så som jag vill att de ska se ut till bröllopet. Det är lite jobbigt om man skulle ångra sig när man har sytt i det riktiga tyget.

Resultat blev hyfsat bra förutom att jag var så trött i huvudet och barnen krånglade i slutet så Lovisas blev inte lika välsydd som Novalies, men det syns bara om man verkligen går igenom klänningen. Plus att det är ju som sagt bara provklänningar :)

Det är så bra att göra så här för då ser man vad man behöver ändra på och vilka olika knep man kan ta till för att de ska sitta så bra som möjligt.

Här är mina fina tjejer i sina klänningar som båda två tyckte var jättekul att snurra runt och dansa i :)






Här är det ett blågrönt blommigt tyg jag har sytt i. Sen kommer klänningarna att vara i gammelrosa med tyll..

1 år sen, snart...

Imorgon för 1 år sen fyllde jag 25 år och planerade in en härlig fest för mina vänner och släktingar. Dock blev resultatet inte så jätte bra, hälften av de jag hade bjudit kunde inte komma på ett eller annat sätt. Så vi blev inte så många som jag hade trott och inte alls som jag hade föreställt mig det hela. Men vi hade kul iaf och det är ju huvudsaken.

Idag är det jätte fint väder och solen skiner, mycket snö men framkomligt överallt. För ett år sedan när jag fyllde år så var det snöstorm och det var precis att man kunde ta sig dit vi skulle fira mig. Det var pga snön som mycket strulade förra året och jag var så himla arg på allt. Dagen som jag hade längtat till och planerat så länge kändes helt förstörd och det var nästan så att jag struntade i alltihop och bara gick och la mig. Men jag tog mig i kragen och försökte göra det bästa av situationen.

Till råga på allt började jag bli sjuk under kvällen och låg i feberfrossa hela natten efter den festen.

Men imorgon då tror jag att jag kommer få en såndar fin vit födelsedag som jag alltid vill ha på min speciella dag.
Jag ska inte försöka mig på någon stor fest i år eller någon annan gång heller, för jag tror inte att det är min grej, eller andras heller för den delen för det är ju alla andra som inte dyker upp. Det var likadant när jag fyllde 20 år då var det heller inte så många som kom och det slutade med att jag blev ner knuffad på golvet på krogen av en stropp (störd kille) och vi började tjafsa..

Så detta året då satsar jag på, som jag skrev innan, ett dildoparty med mina tjejkompisar och utgång efter det. Mat ska jag inte avancera heller för det är så tråkigt när det inte går åt så det får bli lite plockmat istället.
Kan ju alltid hoppas på att vi blir några iaf som har en trevlig kväll ihop.

Imorgon blir det vanligt kalas här hemma och då kommer mamma, Sten, pappa, Emma, farmor, farfar, mormor, morfar, Malin och Moa.

Natten

Denna natten var ingen höjdarnatt, Lovisa har legat i feber precis hela natten. Hon började att ha lite feber i lördagsmorse, men sen var det inte så mycket mer utan hon var mest förkyld och hostig. Men igår kväll så fick hon feber och kunde inte somna. Hon fick alvedon var 4:e timma men det hjälpte ju inte. Som vanligt så hjälper inte alvedon.

Men hon kom ner lite i varv efter varje alvedon och kunde koppla av lite. Ipren hade vi ju självklart ingen hemma, hade vi haft det så hade både jag och Lovisa fått sova lite bättre.

Jag var uppe och sprang hos henne några gånger men sen tog jag med henne in i våran säng så att jag kunde finnas där hel tiden istället. Det är bättre att ha henne igämte sig då tycker jag än att hoppa upp och ner från sängen hela natten.

Så vi fick väl små micropauser båda två innan hon började krångla och det blev jobbigt för henne. Hon fick alvedon hela natten med även om inte febern försvann helt. Den sjönk lite föt stunden innan den gick upp igen.

Så jag kommer nog vara mer död än levande ikväll. På Lovisa märks inte så mycket än, hon busar och så där. Hon har dock inte velat äta något direkt och hon är jätte förkyld, feber har hon bara lite grand, 37.4 grader och hon brukar ligga på runt 36.2 grader.

Jag tror att det kan vara lite tänder på G, för ingefär varannan tand hon har fått så har hon reagerat på det här sättet. Får hoppas på att det blir en bättre natt i natt.

Kalla fötter.

Kan man få kalla fötter typ ett halvår före man ska gifta sig? Eller det kanske inte är kalla fötter på det sättet, men jag har börjat tveka om vart festen ska hållas och tänker tusen tankar för att komma fram med ideér som ser till att det blir perfekt där vi ska vara..

Jag vill ju vara där och samtidigt så kom vi väl fram till igår att det inte fanns så många lika bra alternativ som är så pass mysiga där vi får vara helt ostört. Så jag hoppas att det här med tre plan går att lösa på bästa sätt, för det jag är orolig över är att det kommer bli så spritt mellan gästerna, att hälften sitter på ett plan och resten på ett annat.

Men vi har som sagt ett bra tag på oss att komma på de bästa lösningarna.

Inatt har jag sovit som en potta piss, alltså knappt något alls. Men de få stunder som jag lyckades slumra till så somnade jag verkligen hårt och drömde jobbiga drömmar.

En av drömmarna var om våran bröllopsdag där iprincip ALLT fixades till på just bröllopsdagen. Vi befinner oss hemma hos min farmor och håller på med all förberedning, som tex smink och hår och kläder. Min syster mäter ut så att vi kan fålla klänningen till rätt längd, hur ofta gör man det på självaste bröllopsdagen. Jag vhade lite småpanik i min dröm kan jag ju säga. Sen när det är ca 1 timme kvar tills vi ska ge oss av till kyrkan och håler på att klä på oss så kommer jag på att jag har ju glömt att köpa skor.

Man kan inte gifta sig i gympaskor... Så då får vi ännu mer panik och måste till stan för att köpa ett par skor, vi kollar busstabellen eftersom det är dumt att ta bilen ner till stan om det inte finns någon parkeringsplats till oss. På väg till bussen vet vi inte ens vilken hållplats vi ska gå och går åt fel håll tills vi ser bussen och får springa, som tur var hinner vi med den och sen vaknar jag..

Usch, vi kan ju hoppas att det bröllopet slutade bra iaf:)

Det är så himla mycket att tänka på och hålla koll på, så mycket som ska klaffa och bara fungera... Gahhh, känns som att vi redan ligger efter i massa. Kyrka, efterfest och inbjudningar är iaf klara, Klänningen är halvfärdig och blommorna är under kontroll.

Det här gör man ju bara en gång i sitt liv så det måste ju bli perfekt.

Buketten som lillasyster Emma ska binda