Visar inlägg med etikett jobb. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jobb. Visa alla inlägg

4 apr. 2011

Jobblivet..

Att tiden springer iväg när man jobbar har jag märkt. Tiden går ju typ dubbelt så fort på dagarna när man jobbar och man hinner verkligen inte med något. Förra veckan jobbade jag 42 timmar så när jag kom hem från jobbet åt vi kvällsmat sen vr det läggdags för tjejerna och efter det om man orkade lite tv-tittande. Hmm känns både bra och dåligt. All den tid jag spenderade med tjejerna innan är som bortblåst och det jag hinner umgås med dom efter jobbet är vid kvällsmaten och nattsagan. Det är lite ovant eftersom ajg är van vid att "alltid" vara med dom.

Men det vänjer man sig nog vid. Denna veckan som kommer så blir det kort vecka. Jag jobbar inte alls lika långa dagar som jag har gjort nu. Och så kommer det att vara varannan vecka långa dagar och varannan vecka lite lugnare, det är skönt.

Men det som känns mest skönt är att jag faktiskt tjänar pengar nu :)

Imorgon åker jag och tjejerna och Malin till kuskvarna för att kolla ut tyger till tärn och näbbklänningarna... Ska bli så himla kul :)

Solong for now

30 mars 2011

Tjohoo!

Att man kan bli så glad och känna att man har full energi av att ha ett jobb. Det är ju sinnesjukt tycker jag. Jag går till jobbet med ett leende på läpparna och jag går hem från jobbet med ett leende på läpparna, det är så underbart.

När jag känner så här nu så inser jag faktiskt hur mycket energi den här arbetslösheten tog från mig. Visserligen var jag kanske inte arbetslös så länge, räkna ca 4 månader men det känns som dubbelt så länge när man är i det.
Jag kan säga att det har inte tillfört något positivt överhuvudtaget att vara arbetslös, utan allting vändes upp och ner. Nu känner jag att livet är på väg tillbaka, min och fiddes relation blir bättre, jag är piggare och gladare.

Att det kan ske så stor förändring på så kort tid det trodde jag inte. Jag visste att allt skulle bli lite enklare med ett jobb men det här var bara min andra dag än så länge. Och om jag mår så här bra efter 2 arbetsdagar då kan jag bara hoppas på att det kommer att bli ännu ljusare med allt runt omkring ju längre tiden går.

Jag hoppas på det iaf och det är så himla kul att ha ett jobb där man vet att man har ett ansvar. Bara idag tycker jag att jag lärt mig mycket, plus att jag lärde mig själv en sak idag genom att stå och pula lite, och det var roligt för det stärker självkänslan, att man klarar av något man inte visste att man kunde och det utan att behöva fråga någon.

Så denna dag har hittils varit kanon dag och på jobbet går vi en kurs på 3 omgångar med start idag om hur vi ska bemöta kunden på bästa sätt och få ut så mycket som möjligt av butiken och hur vi förmedlar våran kunskap till kunderna. En kanon man var det som hade hand om det hela och verkligen fängslade oss när han pratade. Ser sååå framemot nästa kursomgång som blir i maj.

Nu ska jag umgås med min underbara blivande man :)

Solong for now

25 mars 2011

A-Kassan

Ja det där folket som jobbar på A-kassan verkar vara lite IQ befriade. Nu när jag äntligen har fått jobb så måste jag fortfarande lägga ner massa energi på den där förbannade kassan. Nu är det snart 4 månader sen jag blev arbetslös och alla papper har¨fortf inte blivit rätt enligt a-kassan. Vilket betyder att jag fortf inte har fått någon ersättning.

När vi kom hem från fjällen så låg det en fin bunt med 4 kuvert från handels. Åh jippie tänkte jag ännu mer krångel...

Så det var bara att knata ner till jobbet igen och be Ewa fylla i dom en gång till. Bara det att förra gången hon fick fylla i dom så ringde hon ner och pratade med dom. Varpå dom säger att nu så är det inget mer som behöver ändras. Skönt tänkte både jag och Ewa men tji fick vi.

Så nu gick ju Ewa på semester och det var Gun som fick ta tag i det istället. Hon ringde också till dom för att det verkligen skulle bli rätt igen. Och den här kvinnan hon pratar med förstår inte riktigt varför paprena är tillbaka skickade för det handlade bara om små petitesser. Som t ex att mitt namn inte stod på alla pappren eller att min adress inte stod på alla papprena. Det var alldelse för svårt för det där miffade folket på A-kassan att koppla själva, att om alla andra uppgifter är samma så kan det ju vara så att namnet också ska vara samma på alla papprena. Men nej det gick inte för det var alldelse för jobbigt att tänka ut själva.

Åh blir så förbannad när man tänker på det igen. I mina öron så gör de det här bara för att jävlas och bara för ATT.

22 mars 2011

Jobbet :)

Nu var det nästan exakt 2 veckor sedan jag skrev något här. I Söndags kom vi hem från fjällen och där uppe har man bara inte tid att sitta vid datorn. För på dagarna är man i backen och när man kommer hem så äter vi och sen är det kortspel för hela slanten.

Det var så oerhört skönt att komma i väg 1 vecka och bara försöka koppla bort allt och ladda lite ny energi i kroppen. Och det garanterar jag att man gör när man får så mycket frisk luft som man får där uppe.

Första dagen tror jag att det var eller om det var på tisdagen, kommer inte ihåg för allt var lite snurrigt då, men iaf när vi hade kommit upp med liften från långbackarna så ringde min telefon. Jag såg att det var från jobbet och blev jätte nervös det var nästan så jag glömde bort att svara. Det var Tommy i charken som ringde, han ringde för att berätta att jag hade fått jobbet i charken. Och utan en himla massa krångel med scheman och andra områden inblandade, med andra ord så fick jag Ingers tjänst rakt av precis som jag ville ha det.

Och de var en sådan befriande känsla när han sa det, det var så himla skönt att känna att jag hade fått ett jobb efter allt som har hållt på med både A-kassa och chefen m.m.

Så nu är jag inte arbetslös längre det är så skönt. Vi kan få komma in i livet som alla andra nu, med två inkomster och två jobb och kunna känna att vi inte behöver vända på varenda enkrona.

Så på måndag nästa vecka börjar jag mitt nya arbete som ostansvarig i charken :)

9 mars 2011

Inget roligt

Det är fan inte roligt att vara arbetslös. All denna ovissheten och allt strul med alla papper hit och dit till AF och A-kassa tar så förbannat mycket onödig energi. All den här energin skule jag ju lägga på mitt förhållande, på mina barn, på vårat kommande bröllop, på mig själv. Men det går inte och det är så jobbigt när allt annat runt omkring blir lidande.
Man mår bara skit över hela situationen och jag vill bara att allt ska vara normalt. Jag vill bara må bra och inte vara orolig eller sur eller arg, humöret är ju inte riktigt på topp och det åker bergochdalbana för tillfället.

Jag hatar den här situationen, varför kan det inte vara lät någon gång eller varför kan det inte komma i perioder iaf, allt behöver ju inte hända samtidigt. Det hade varit lite lättare att ta en sak i taget, att kunna lägga ner lite energi på allt ing. Just nu blir det att jag lägger ingen energi på något istället.

2 mars 2011

Funderar

Jag måste komma på vad jag vill med mitt liv. Jag står bara stilla känns det som jag har så mycket funderingar på saker som skulle vara roligt att syssla med i livet. Men jag dyker alltid på massa problem, enligt mitt tycke.

Det blir alltid att jag tänker: det kostar massa pengar till att starta upp eller att börja plugga är bara ett sätt att få tiden och gå och slippa vara arbetslös. Det kräver för långa resor eller flytt.

Det skulle vara kul att sy upp kläder eller designa men då tänker jag att herregud det finns ju hur många designers som helst, som är bra. Och hur ska man gå till väga, hur ska man kunna finansiera en dröm om man inte har något annat arbete samtidigt så man kan täcka upp kostnaderna.

Sen skulle det vara jätte roligt att starta ett bageri med bara glutenfritt som man kan sälja till hela landet. Men då behöver jag en utbildning och det finns ingen sån i Jönköping.

Ni ser ju, jag hittar hela tiden anledningar till varför det inte skulle fungera. Samtidigt så tror jag att jag är rädd att följa en instinkt ifall om att det blir fel, eller ifall om att jag inte får det stöd jag behöver från min omgivning.

Sen tänker jag att jag vill bara ha ett jobb en stadig inkomst för att kunna leva ett hyfsat normalt liv. Men det är inte så jävla enkelt att få tag på ett vanligt jobb. Dels så har jag ju lite egna krav som t ex att det ska vara här i Mullsjö, det ska inte innefatta nätter och helst inte helger. Men sen känner man att är det det här livet går ut på att jobba med något man inte brinner för, som inte kan tillföra glädje, utveckling och personligt välbefinnande.

Egentligen tycker inte jag att det ska vara så svårt, men det är det. Det jobbiga med allt är ju den här ovissheten om framtiden man bär med sig varenda dag.
Har man det ekonomiskt bra och älskar sitt arbete med allt vad det innebär då mår man också bättre på hemmaplan, man får ett mer harmoniskt liv, man uppskattar varandra mer och alla blir gladare.

Jag hatar att pengar ska vara en så stor pusselbit i livet.

26 feb. 2011

Vill inte

Jag har så mycket som snurrar i mitt huvud just nu när det handlar om mitt jobb. I torsdags skulle de ha pratat på jobbet, chefen och charkansvarig, för att ta ett beslut om vem som kommer att få Ingers tjänst när hon går i pension om ca 1 månad. Men tydligen så är de inte överräns alls så det har dragit ut på tiden och igår sas det att de skulle försöka avgöra vem det blir på eftermiddagen. Jag har inte hört ett ord från någon än och känner bara att jag vill inte veta längre.

Usch får nästan hjärtklappning när jag tänker på hela situationen, för det här är så otroligt viktigt för mig. Jag vill så gärna ha tjänsten och jag vet att jag kommer bli bra på det.
Sen vet jag vad vissa andra tycker därborta, och det tycker jag ska spela en stor roll eftersom det är dom man ska jobba med.
Men i slutändan är det trots allt chefen som har sista ordet, och då kan det gå hur som helst.

Usch, jag har ont i magen och känner mig lite illamående bara för att jag är så himla nervös nu. Åhh jag vill inte veta om det är så att jag inte har fått tjänsten...

17 feb. 2011

Ännu en morgon

Dagen gryr och jag sitter återigen och äter frukost för att sedan bege mig till jobbet. Idag var barnen trötta, de somnade tidigt igår och sover fortfarande, härligt. Igår däremot skulle de inte sova på varken kväll eller morgon så somnade sent och vaknade tidigt. Kan ju vara därför de sover som stockar idag men det är rätt skönt att kunna äta frukost ifred.

Efter jobbet ska jag på mitt första Handelsmöte, det ska bli spänande och se om det sägs något klokt eller om det bara är tråkigt och onödigt vetande. Jag får ju god mat iaf eftersom mötet hålls på Björkhaga med middag efter det :)

Inatt har jag sovit mycket bättre än igår, igår var det riktigt svårt att somna låg bara och vred och vände på mig så det var väl kanske så att min kropp kände att den behövde lite sömn efter det.. Och det tackar jag för, finns inget värre än att vara så trött att man blir yr i huvudet..

16 feb. 2011

Myspys

Jag satt precis med stora tjejen i knät och mös lite så här efter frukost. Sen byttes det plats och lillatjejen skulle mysa lite i knäet... Varför vi är uppe och äter frukost är för att jag ska till jobbet strax. Jag ska jobba nu ons, tors och fre och det känns bra. Alla pengar som kommer in på mitt konto är välkommna om man säger så.

Imorgon ska Lovisa vara själv på dagis hela dagen utan Novalie, för hon ska nämligen sova hos mamma i natt och åka skridskor helad dagen imon.. Får hoppas att det inte blir allt för kallt bara. Jag känner mig lite nervös över att Lovisa ska vara själv så länge (7.30-16.30) på dagis. Men det får väl gå, kan ju vara kul för Novalie att göra något utan Lovisa i släptåget även om hon helst gärna vill vara med Lovisa.

Så jag kanske istället ska hoppas på att det går bra för Novalie att sova hos mormor utan Lovisa..

Nu får det bli påklädning och sen ännu mera påklädning för att sedan gå till dagis och jobb..

Solong for now...

12 feb. 2011

Tid...

Tid finns det alltid för lite av och speciellt nu när man jobbar lite mer än innan. Nu har jag som regel nästan jobbat ivarje fall minst 3 dagar i veckan. Vilket är jätte skönt. Men det tar nog lite tid att vänja sig vid att inte vara hemma.

Man hinner inte med lika mycket som man gjorde när man var hemma. Då kunde man ta det i sin egen takt och pyssla lite när man kände för det. Nu så måste man planera in när man ska hinna tvätta och byta lakan och t.o.m duscha ibland känns det som :)

Men som jag har sagt innan så är det härligt att äntligen få jobba lite och för tillfället är jag bara trött på att vänta. Jag vill veta NU om jag kommer få jobbet eller inte för det är inte jätte långt kvar till den ska tillsättas heller och om man nu får den skulle det vara rätt skönt att kunna gå bredvid lite för att se hur det funkar med beställningar och ordrar och allt sånt där som man aldrig har gjort innan.
Så vi kan bara hoppas på att de kan prata ihop sig och bestämma sig snart.

Nu måste jag få i mig lite frukost och sen bege mig ut i det ISkalla vädret (-13) och gå till jobbet.
Fullspäckad helg som vanligt nät jag jobbar blir det, efter jobbet åker vi till Gagnaryd och planerar fjällenresan V.11. Sen upp och jobba på söndag och sen hem och ha kalas för Emil.

1 feb. 2011

Varm

När jag är trött så blir jag varm i hela kroppen. Eller inte när jag är trött när jag är utmattad av sömnbrist typ. När jag är trött fryser jag. Men när man inte har sovit så bra och man har haft fullt upp så blir jag varm i hela kroppen och det känns som att jag rodnar i ansiktet.
Undrar varför kroppen reagerar så när man har sömnbrist.

Det går väl över när jjag har sovit ordentligt. Jobbade lite idag och ska hoppa in och jobba imon med och kanske på torsdag. Det är skönt att komma igång och jobba och jag behöver som sagt alla pengar jag kan få eftersom A-kassan fortf inte är färdig med mitt ärende. Sen kan man alltdi hoppas på att jag får tj'nsten och då är jag redan varm i kläderna :) Känns konstigt att lämna tjejerna på dagis så mycket nu bara, men dom måste också vänja sig vid det. Om jag är trött efter några dagar på jobbet så borde dom också vara trötta efter ett par långa dagar på dagis.
Så då kan vi vara trötta ihop och förhoppningsvis somnar dom tidigt. Nu i nattas sov Novalie 12 timmar, hon somnade ca 18 och gick upp strax efter 6 tror jag. Då hade vi visserligen varit på simskola med.

Imorgon blir deras längsta dag mellan 7-16.30, jag är så glad över att det inte är några problem med hämtning och lämning eller att dom inte klarar av förskolan. Det hade varit frustrerande att inte kunna jobba när man får.

31 jan. 2011

Vilken dag

Idag hade jag som sagt fullt uppså jag har ine hunnit skriva något och jag känner inte egentligen för å skriva nu heller men tänkte att jag kan ju lika gärna göra det efterso Fidde ändå ska in i duschen.

På jobbet gick det bra förrutom att jag hde huvudvärk och blev väldigt kallsvettig ett tag men det gick över.
Sen var det massa strul med kortterminalerna så betalkorten tog typ 5 min på sig att bli godkända, om de överhuvudtaget blev det, annars fick man göra om köpet och hoppas på att det gick igenom. Och då gjorde det antingen det eller så fick vi be om legitimaion eller så gick det helt enkelt inte att lösa.

Efter ungefär 1-1½ timme fick vi ett mail från ICA där dom skriver att det är lite problem med kortläsarna. Nähä, det märkte vi inte eller så, vi vill ju veta vad felet är och när det kan vara fixat. Precis som kunderna vill och det blir lite tjatigt i längden när man ska gå igenom samma procedur med alla kunder och det tar ju dubbelt så lång tid som annrs.

Men det löste sig sen efter ett tag, och sen var det dags för mig att gå hem och hämta tjejerna på dagis. Det hade gått jätte bra, som vanligt. På med kläderna och gå hem för att bre dom varsin macka att äta på i bilen. Hoppa in i bilen och hämta Fidde på jobbet och iväg till simskolan.

När vi skulle åka hem var alla trötta och hungriga och vi önskade att vi kunde trolla oss hem och att det stod ett kock i köket som hade lagat mat åt oss som var serverad och klar. Men så belv det ju självklart inte. Istället så hamnar vi i en lååång bilkö 2 minuter innan vi är i Mullsjö.

Vi hade inte lyssnat på P4 och visste inget om någon olycka, för då hade vi valt en annan väg. Så vi satte på p4 för att se om dom sa något mer om det. Och efter att vi hade suttit i kö ca 25 minuter började de prata om det på trafiknyheterna. Det visade sig vara en krock mellan en personbil och en lastbil, arbetet skulle pågå minst 1 timme till. Det var bara att vända om och åka över Habo hem vilket tog oss 25 minuter extra.

På vägen tillbaka mötte vi 1 akutbil och 3 ambulanser så det var lite otäckt. Jag hoppas bara att alla inblandade klarade sig utan allvarligare skador.

Tjerjerna hann att somna undertiden och vi var både trötta frustrerade och jätte hungriga. Väl hemma lagade vi korvstroganoff som Lovisa vägrade äta och Novalie lyckades vi inte väcka så hon hade somnat för natten, utan kvällsmat.

Det har varit en händelserik dag med allt möjligt. Så nu ska vi dricka lite kaffe och koppla av innan det är dags att kramas med kudden.
Imorgon blir det åter lite jobb men inte så lång tid och inga utflyckter efteråt.

Solong for now

Vaken

Det gick inte så bra som jag trodde att äta frukost själv medan barnen sov. För så fort jag hade satt min första fot i badrummet så hör jag Novalies små tassande fötter på golvet. Sen tog det 1 minut och så vaknade lillskruttan också. Men efter lite övertalande och välling respektive rån med smör på så fick jag dom att ligga i våran säng och mysa en stund så att de fick vakna ordentligt.

Och bara så ni vet så finns det inga barnprogram så här tidigt på morgonen ;)
Fast det är nog mest för att mamma inte vill att det ska finnas så tidigt. Ett bra argument för att de ska ligga kvar i sängen en stund till och bara koppla av.

Frukosten har jag strax satt i mig och sen blir det påklädning av oss allihop. Novalie är just nu och väljer ut vilka kläder dom sak ha på sig och ropar glatt att dom ska klänning båda två. Otippat?, nä ganska väntat :)

Snart blir det jobbet och sen ör den hör dagen i rullning med.. Härligt!

28 jan. 2011

Usch!

Jag vill inte bli magsjuk så jag hoppas verkligen inte att det kommer smitta av sig. Än så länge har Novalie inte haft ont i magen eller spytt, men jag känner att min mage mår inte riktigt bra sen tycker jag att jag mår illa.

Känner inte för magsjuka just nu, inte nu när det är min jobbhelg och så har jag lovat att hoppa in både måndag och tisdag. Det passar verkligen inte in just nu när jag hänger på en tråd till att få ett jobb. Då kan jag ju inte vara sjuk från jobbet det ser inte bra ut. Men ajg vet, samtidigt så är det ju inte så att jag beställde magsjukan på posten heller.

Om jag nu överhuvudtaget får den, det vet jag ju inte heller. Vet bara att just nu mår jag inte 100% bra fast jag har ju inte spytt så vi får hoppas att det bara är något tillfälligt.

Och om det nu skulle vara något så verkar det ju gå över fort eftersom Novalie bara spydde igår. Även om dagen inte är slut ännu så ror jag inte att hon kommer spy mer. Hon har iaf ätit lite grand idag igår åt hon ingenting och det lilla hon drack fick hon upp direkt igen.

Så nu håller vi tummarna på att jag eller någon annan i familjen INTE får magsjuka. Det hade varit bättre om jag hade kommit igång med min A-kassa för då hade jag ju vetat om jag får pengar från dom nästa månad, nu vet jag ju inte det. Så då känner jag att jag måste försöka jobba så mycket som möjligt så att vi kan betala alla räkningar iaf.

Jag vet inte riktigt hur dom tänker på A-kassan heller när det tar så lång tid. Eftersom man inte får anmäla före arbetslösheten tar vid så att man har kassakorten första arbetslösa dagen så finns det inte en chans att ha någon budget de månaderna det tar för a-kassan att handlägga ärendet. Tycker dom då att man ska ta ett lån undertiden för att kunna överleva och sen betala av det lånet med den klumpsumman man får när dom har handläggt ärendet och man kan fylla i sina arbetslösa dagar och få ersättning för dom.

Det är himla tur att jag hade timanställning iaf på ICA så jag får in nått nu.

27 jan. 2011

Räkningar

Det är alltid lika roligt att betala räkningar varje månad. Speciellt nu när man inte ens vet om man får in pengar som kommer att tänka räkningarna.

Det är bara att hoppas på att både F-kassan och A-kassan är lite snabba så jag kan få in pengarna från den sista f-ledigheten från F-kassan och kassakorten från A-kassan så jag kan fylla i mina arbetslösa dagar och få ersättning därifrån. Min låtsaspappa har varit arbetslös 1 månad mer än mig och han har fortfarande inte fått något från A-kassan, så jag gissar väl på att mina första A-kasse pengar kommer lagom till sommaren.

Usch man blir ju så negativ när man tänker på allt detta. Men varför ska det ta sådan himla tid för alla olika ställen att göra en bedömning på vad man är berättigad. Jag har ju gett dom allt svart på vitt det är bara för dom att räkna ut. Jag kan göra det själv om jag bara visste hur många procent jag ska räkna till.

Men men det är så livet som arbetslös är, massa pappersarbete och en låååång väntan innan något händer..

24 jan. 2011

Läskig

Igår när jag och Novalie gick till affären efter en kvällspromenad, så stod det en otäck man utanför affären i långt stripigt hår, skägg och sliten långrock. Han hejade och jag hejade tillbaka och så stod han och tittade på oss när vi gick. Jag fick lite kalla kårar och det kändes som att han skulle följa efter oss, men det gjorde han inte.

Sen idag så fick jag hoppa in och jobba 15-21, och 5 minuter innan vi ska stänga så kommer den här mannen in igen och bara ställer sig en bit från förbutiken och tittar runt omkring sig. Han drar lite i sin rock och bara står där, han säger inget och han handlar inget. Då fick jag kalla kårar igen och det kändes som att han skulle dra fram ett vapen eller nått, så jag förberedde mig på var jag kunde gömma mig. Låter löjligt kanske men det var otäckt. Sen ca ½ minut innan stängning så går han ut och muttrar "-tragiskt" för sig själv.

Jag tycker det är lite otäckt när man jobbar i butik så för man är ganska utsatt om det nu skulle ske någonting. Som tur var gjorde det aldrig det, men man vet aldrig så det är lika bra att vara förberedd på det.

Osäker

Jag är så fruktansvärt osäker på allt det här med jobbet i charken, samtidigt som jag har en gnutta hopp om att kunna få den.
Vet inte varför jag är så osäker men det är jobbigt. Jag vill verkligen inte hoppas för mycket och det gör jag inte, eller försöker att inte göra iaf.
Men jag vet ju att om jag inte kommer att få tjänsten så kommer jag att bli sååå besviken.

Och det är det jag vill undvika även om jag nästan vet att jag inte kommer att klara av det. Hur ska man göra för att inte få för höga förhoppningar och gräva ner sig totalt om det blir ett misslyckande?

Det är ju också en grej som jag måste ställa in mig på, men åhhh det är så frustrerande att känna sig så himla osäker. Jag vill ju mer än gärna ha det här jobbet...

Jag är ju en sån extremt känslig person när det handlar om sånt här, och jag bryter ju ihop för minsta lilla känns det som. När jag var på arbetsförmedlingen bröt jag ihop inne hos handläggaren för att allt känns så jobbigt, hela situationen är bara påfrestande. Och det hjälper inte av att alla tycker att man ska kämpa på och det kommer att lösa sig, det finns alltid fler jobb. Ja, visst finns det det. Men frågan är ju när dom dyker upp och när det klingar så bra med det personliga livet när det handlar om tider och avstånd m.m. och att jag faktiskt trivs så himla bra i charken.

19 jan. 2011

Ännu en dag

i mitt arbetslösa liv ska fyllas. Jag känner verkligen att jag är så himla positiv just nu (not). Men det kommer väl så småningom, just nu så letar jag platsannonser på nätet.

Dom söker en tjeckisk översättare, så man kanske skulle ta och läsa lite tjeckiska. Det kan ju vara trevligt att lära sig ett nytt språk men jag tror att när jag väl har lärt mig språket så är nog den tillsatt för flera år sedan. :)

Jepp så så är det, tänkte jag skulle ta tag i en annan grej med och se om jag lyckas. Det skulle ju vara trevlig om det kom fler sådana tillfällen.

Idag lämnade jag båda tjejerna på dagis igen, Lovisa har ju haft lite feber så dom har varit hemma mån-tis men nu så var det dags igen.
Och eftersom det har gått nästan 1 vecka sen dom var där sist så var Lovisa lite tveksam till en början. Men så följde hon med fröken in och som tur var så kom en tjej i Lovisas ålder samtidigt så dom kunde leka lite.

Det känns riktigt bra att ha kommit igång med dagis för Lovisa. För nu är jag verkligen så redo det går att bli för att jobba. Det är ju bara det att själva Jobbet saknas.

Det skulle vara snällt om någon ville be för att jag fick det jobbet jag vill ha på ICA, tänk vad mycket som skulle underlätta i hela min situation. Hela mitt liv skulle lyftas kanska rejält. Just nu känns det bara som att jag står och stampar på mig själv där jag ligger och krälar på backen.

Som sagt mycket positivitet är det just nu.
Fast nu är det väl inte så mycket mer negativt som kan hända hoppas jag, om jag inte får avslag av någon anledning och inte får någon A-kassa då. Men då ska det till mycket.

Fidde tyckte jag skulle skriva ett brev till han som har hand om dom här otroligt bra reglerna vad gäller A-kassa, men jag vet inte om det skulle hjälpa mig nått ändå.
Det roliga är ju att efter att jag hade avreagerat mig lite om den här fina reglen så var det någon professor som hade uttalat sig om att det måste göras något åt den.
Det känns ju bra att det måste till en professor för å lista ut en sån sak. Det hade jag kunnat säga till dom.

Men det är klart jag har ju inte utbildning och erfarenhet inom sådant, så vad vet jag en vanlig människa lixom.

18 jan. 2011

Idiotregel

Ja det är just vad det är, en idiotregel. Det är en regel som A-kassan skapade för 2 år sedan.

Varför är en mycket bra fråga, antagligen för att folk kanske utnyttjade den eller nått. Jag vet inte, jag vet inte ens om det går att utnyttja det iaf.

Men saken är den att jag då som jobbar lite extra nu, för att få ihop lite pengar och för att visa att jag både kan och vill jobba där jag har min timmanställning, jag ska inte kunna fortsätta med det samtidigt som jag får pengar från A.kassan. Därför att de har ett så bra system som ser ut som så, att man har sina vanliga 300 dagar man får ersättning för. Sen när man hoppar in och jobbar som jag lite då och då, då får man 75 ersättningsdagar för dom veckorna man får jobba några timmar.

Alltså säg att jag som denna vecka ska jobba 1 dag som jag vet om, då är det 4 dagar som jag begär ersättning av från A-kassan. Då tar dom även 4 dagar ifrån de här 75 dagarna.
Sen fortsätter dom att ta dagar från 75:an för varje vecka som jag jobbar minst 1 timme, dom tar alltså dagar för den tiden jag inte jobbar den veckan jag jobbar minst 1 timme.
När den här 75:an är förbrukad så har jag 2 val som timanställd.

1. När de ringer och frågar om jag kan jobba 1 dag t ex V.15, så tackar jag nej, för jag har inte råd med det, eftersom min 75:a är förbrukad så får jag inte någon A-kassa för de andra 4 dagarna om jag väljer att jobba.
2. Jag tackar ja till att jobba den dagen, men har då endast den lönen jag får för 1 dags arbete att utkassera den veckan.

Så hur ska man göra sen, antingen får man hoppas på att man kanske får jobba flera dagar den veckan så att man får ihop lite pengar. Eller så får man helt enkelt tacka Nej och sitta hemma med sin A-kassa.

Och det sist nämnda är nog inte jätte attraktivt för en arbetsgivare. Det slutar ju med att arbetet tröttnar på att ringa in eftersom man ändå tackar nej.

Så nu då när det kommer att finnas en tjänst ledig på mitt arbete om någon månad hur ska jag göra för att kunna få den. Tänk om min 75:a tar slut en månad innan och jag måste tacka nej till inringda tider, det visar ju inte direkt att jag vill jobba om jag tackar nej, men samtidigt så måste jag ju överleva.

Jobbig situation är det.

Och det är det jag inte vet hur jag ska lösa. Just nu vet jag bara att jag VILL ha den tjänsten som kommer att bli ledig. Den skulle passa mig så perfekt, dels för att jag gillar verkligen att jobba i charken, jag gillar personerna i charken, tiderna passar perfekt, gångavståndet är perfekt. Tjejerna har alltid mig i närheten om det händer något. De behöver inte vara från gryning till gryning på dagis.

Allt skulle verkligen falla på plats om jag fick tjänsten.

Men hur ska man göra för att chefen ska "välja" mig till den. Det finns några fler som vill ha den, men jag anser att jag har mest erfarenhet därifrån plus att jag blev anställd före dem som jag vet om på företaget.
Hoppas ni hänger med på vad jag har skrivit.

Solong for Now

Frustration x tusen

Jag är så frustrerad, arg, ledsen, besviken ja allt man kan vara just nu känns det som. Det är så mycket som snurrar i huvudet och så mycket som jag bara inte vet hur jag ska få ur mig eller hur jag ska lösa.

Och allt handlar självklart om den här förbannade arbetslösheten och arbetsförmedlingen. Var på ett roligt möte där nere idag. Allt är så himla strikt, och folk som sitter med en fast anställning och predikar för oss arbetslösa om hur viktigt det är med ett arbete verkar tro att vi har valt det här själva. Att vi tror att det löser sig, men jag kan ju säga att vi vet nog mycket väl hur jävla viktigt det är med ett fast jobb och en fast inkomst. Det är ju det hela livet går ut på. Annars kan man inte leva för det finns inget som är gratis här i livet.

Sen tycker dom ju då att vaddå, det är väl klart att du måste ta ett jobb som ligger 6 mil från din bostadsort. För här tillämpar vi minsann 12-timmars reglen för de med minderåriga barn, vilket betyder att de självklart kan vara på förskolan mellan 06.00- 18.00 För då är ju förskolan öppen. Dom ser inga problem med det eftersom dom har sitt jobb här i mullsjö där de bor så de har ju sitt på det torra. Men det kanske är lite svårare för dom som faktiskt måste överväga att ta ett jobb någon helt annan stans.

Jag tycker inte att det känns rätt mot mina barn att låta dom vara på dagis 06-18 för att mamma och pappa måste jobba för att vi ska kunna ha någonstans att bo där vi inte ens spenaderar halva våran vakna tid pga att vi jobbar.

Det var inte riktigt därför jag skaffade mina barn för att de ska umgås mer med dagispersonalen och äta alla sina måltider där. Dessutom är det ganska påfrestande för barn att vara på dagis så länge och så ofta. Dom behöver också en paus ibland, men det får dom inte välja för dom har inget annat val än att bli insläppta på dagis halvvakna för att sedan bli hämtade 12 timmar senare ännu tröttare än var dom var när dom kom.

Nu måste jag ta tag i middagen för mina barn behöver mat och lite vila. Men det här var bara en liten del av min frustration.

Fortsättning kommer kan jag lova men då handlar det mer om arbetet i sig och de få timmar jag faktiskt har men inte kommer att kunna ta i framtiden pga A-kassans härliga regler.