Det är tomt i mitt huvud
Det är vått på min kind
Det är förvirring i mina ögon
Min kropp går på tomgång
Mitt tålamod är slut
Min glädje är borta
Varför ska människor få påverka varandra på det här sättet?
28 feb. 2011
26 feb. 2011
Vill inte
Jag har så mycket som snurrar i mitt huvud just nu när det handlar om mitt jobb. I torsdags skulle de ha pratat på jobbet, chefen och charkansvarig, för att ta ett beslut om vem som kommer att få Ingers tjänst när hon går i pension om ca 1 månad. Men tydligen så är de inte överräns alls så det har dragit ut på tiden och igår sas det att de skulle försöka avgöra vem det blir på eftermiddagen. Jag har inte hört ett ord från någon än och känner bara att jag vill inte veta längre.
Usch får nästan hjärtklappning när jag tänker på hela situationen, för det här är så otroligt viktigt för mig. Jag vill så gärna ha tjänsten och jag vet att jag kommer bli bra på det.
Sen vet jag vad vissa andra tycker därborta, och det tycker jag ska spela en stor roll eftersom det är dom man ska jobba med.
Men i slutändan är det trots allt chefen som har sista ordet, och då kan det gå hur som helst.
Usch, jag har ont i magen och känner mig lite illamående bara för att jag är så himla nervös nu. Åhh jag vill inte veta om det är så att jag inte har fått tjänsten...
Usch får nästan hjärtklappning när jag tänker på hela situationen, för det här är så otroligt viktigt för mig. Jag vill så gärna ha tjänsten och jag vet att jag kommer bli bra på det.
Sen vet jag vad vissa andra tycker därborta, och det tycker jag ska spela en stor roll eftersom det är dom man ska jobba med.
Men i slutändan är det trots allt chefen som har sista ordet, och då kan det gå hur som helst.
Usch, jag har ont i magen och känner mig lite illamående bara för att jag är så himla nervös nu. Åhh jag vill inte veta om det är så att jag inte har fått tjänsten...
25 feb. 2011
Barnakuten
Igår tyckte jag ju att Lovisa hade haft feber lite för länge (sen i lördags) och den blev allt högre än var den var i början. Så då ringde jag ner til vdc på förmiddagen och pratade med en sköterska, först så sa hon att vi skulle avvakta eftersom Lovisa låg och sov för tillfället och vi skulle vänta tills hon hade vaknat så att jag kunde se lite mer hur hon mådde. Men jag sa att hon mår ju inte bra och rabblade upp allting om långvarig feber, hosta, förkylning och matvägran. Så efter ett tag sa hon att det kanske är lika bra ni kommer in så får en läkare titta på henne.
Ja tack sa jag och så fick vi en tid kl 15.30. Det kändes skönt för då behövde vi inte stressa och Lovisa kunde sova färdigt och vi skulle hinna äta middag osv. På vägen ner somnade hon i vagnen, stackaren hade ju 40 graders feber igen. Det var visserligen skönt för henne men det kändes jobbigt att behöva väcka henne efter en så kort stund. När vi kom dit fick vi sitta i väntrummet ett bra tag, ca 40 minuter. Sen kommer en super stressad barnläkare (den jag inte gillar) och ursäktar sig. Hon lyssnar och tittar och känner på Lovisa och ställer lite frågor. Plötsligt knackar det på dörren och hon ursäktar sig igen för det är en sak hon måste göra emellan. Novalie börjar bli allt mer rastlös och vill gärna pilla på alla roliga föremål på rullvagnen.
Efter ca 10 minuter kommer hon tillbaka och börjar prata igen och förklara hur hon tror det ligger till men säger att vi behöver ta ett blodprov. Lilla Lovisa sitter i mitt knä och mår inte alls bra hon är varm som en kamin och rör sig så lite som möjligt. När vi kommer ut i väntrummet så har Fidde dykt upp och vi går till labbet för ett blodprov. Lovisa är jätte duktig och säger inte ett ord när dom sticker henne med nålen, det är nästan som att Novalie kände hennes smärta istället och hon var jätte förvånad när inte Lovisa skrek.
Efter resultatet som var för högt värde av något säger läkaren att hon skriver ut en remiss till barnakuten för hon är osäker på vad det kan vara och vill att de ska titta på henne med.
Vi ringer till pappa för att fixa barnvakt åt Novalie, som tyckte det var spännande att åka till morfar så sent. Klockan är 17 när vi åker hemmåt för att ge Lovisa en Ipren och bre varsin macka innan vi åker till Ryhov.
Väl inne på akuten, kl 18, får vi som vanligt sitta ner i väntrummet med ett gäng andra människor, det är ingen som ser akut sjuk ut och vi hoppas på att det ska gå fort. Nu har Lovisas Ipren börjat verka och hon går och leker lite i lekhörnan. Efter ca 1 timme får vi komma in, yes tänkte vi va skönt att det gick så fort. Men det gjorde det inte riktigt för vi blev bara placerade i ett nytt vänterum, ett vänterum för bara barn. Och det var endel barn som satt där, suck.
Det var himla tur att vi hade fått i oss en macka innan annars hade jag hungrat ihjäl. Och Lovisa mådde hyfsat bra när febern var borta en stund så hon lekte för glatta livet och brydde sig nog inte så myckat om att det tog tid.
Klockan 20.30 kom vi in i ett undersökningsrum, där hon får väga sig (10 kg precis) och vi tar en temper som ligger på 39 grader och ändå springer hon runt och leker. Hon får en panodil och vi väntar på att läkaren ska komma. Han kommer ca 21 och då har Lovisas feber börjat stiga ännu mer så hon är inte alls lika aktiv längre. Läkaren går igenom samma procedur som vi gick igenom på vdc och säger att han är osäker också. Därför ska hon få ventilera lite, (andas in luftrörsvidgande) för att se om det blir någon förändring på hennes andning. Hon andas ca 60-70 andetag i minuten och hon bör ligga på ca 20-30 andetag i minuten så det var ju på tok för mycket. Hon är jätte duktig på att andas i maskinen och sitter som ett ljus hela tiden. vi får vänta ca 10 minuter sen kommer läkaren och lyssnar igen och han hör eller ser ingen förbättring, hon får ventilera en sista gång för att se om det ger något resultat, men icke. Så efter det konstaterar han att hon har lunginflammation och vi får ett recept på penicillin utskrivet. Vi får även en dos där på sjukhuset som inte var jätte populär då den var 4 gånger så stor än den brukar vara. Och försöka ge en liten tjej så mycket illasmakande medicin när hon har 40 graders och är supertrött det var inte lätt.
Vi gick ut från akuten strax innan 22 och åkte till McDonalds för att äta. Lilla Lovisa somnade nog innan vi hann ut från Ryhovs parkering hon var så utmattad.
Sen åkte vi och hämtade Novalie och fick äntligen åka hem. Klockan 23.30 lade jag mig i min säng och nu sitter jag här och ska snart åka till jobbet. Känns som att man hade behövt lite mer vila innan man går på sin "jobbvecka". Fidde har jobbat 4 dagar nu och idag är han hemma med tjejerna för nu ska jag jobba 4 dagar :)
Jag hoppas verkligen att Lovisa blir bättre fort nu för det gör ont i hjärtat att se henne när hon inte mår bra..
Ja tack sa jag och så fick vi en tid kl 15.30. Det kändes skönt för då behövde vi inte stressa och Lovisa kunde sova färdigt och vi skulle hinna äta middag osv. På vägen ner somnade hon i vagnen, stackaren hade ju 40 graders feber igen. Det var visserligen skönt för henne men det kändes jobbigt att behöva väcka henne efter en så kort stund. När vi kom dit fick vi sitta i väntrummet ett bra tag, ca 40 minuter. Sen kommer en super stressad barnläkare (den jag inte gillar) och ursäktar sig. Hon lyssnar och tittar och känner på Lovisa och ställer lite frågor. Plötsligt knackar det på dörren och hon ursäktar sig igen för det är en sak hon måste göra emellan. Novalie börjar bli allt mer rastlös och vill gärna pilla på alla roliga föremål på rullvagnen.
Efter ca 10 minuter kommer hon tillbaka och börjar prata igen och förklara hur hon tror det ligger till men säger att vi behöver ta ett blodprov. Lilla Lovisa sitter i mitt knä och mår inte alls bra hon är varm som en kamin och rör sig så lite som möjligt. När vi kommer ut i väntrummet så har Fidde dykt upp och vi går till labbet för ett blodprov. Lovisa är jätte duktig och säger inte ett ord när dom sticker henne med nålen, det är nästan som att Novalie kände hennes smärta istället och hon var jätte förvånad när inte Lovisa skrek.
Efter resultatet som var för högt värde av något säger läkaren att hon skriver ut en remiss till barnakuten för hon är osäker på vad det kan vara och vill att de ska titta på henne med.
Vi ringer till pappa för att fixa barnvakt åt Novalie, som tyckte det var spännande att åka till morfar så sent. Klockan är 17 när vi åker hemmåt för att ge Lovisa en Ipren och bre varsin macka innan vi åker till Ryhov.
Väl inne på akuten, kl 18, får vi som vanligt sitta ner i väntrummet med ett gäng andra människor, det är ingen som ser akut sjuk ut och vi hoppas på att det ska gå fort. Nu har Lovisas Ipren börjat verka och hon går och leker lite i lekhörnan. Efter ca 1 timme får vi komma in, yes tänkte vi va skönt att det gick så fort. Men det gjorde det inte riktigt för vi blev bara placerade i ett nytt vänterum, ett vänterum för bara barn. Och det var endel barn som satt där, suck.
Det var himla tur att vi hade fått i oss en macka innan annars hade jag hungrat ihjäl. Och Lovisa mådde hyfsat bra när febern var borta en stund så hon lekte för glatta livet och brydde sig nog inte så myckat om att det tog tid.
Klockan 20.30 kom vi in i ett undersökningsrum, där hon får väga sig (10 kg precis) och vi tar en temper som ligger på 39 grader och ändå springer hon runt och leker. Hon får en panodil och vi väntar på att läkaren ska komma. Han kommer ca 21 och då har Lovisas feber börjat stiga ännu mer så hon är inte alls lika aktiv längre. Läkaren går igenom samma procedur som vi gick igenom på vdc och säger att han är osäker också. Därför ska hon få ventilera lite, (andas in luftrörsvidgande) för att se om det blir någon förändring på hennes andning. Hon andas ca 60-70 andetag i minuten och hon bör ligga på ca 20-30 andetag i minuten så det var ju på tok för mycket. Hon är jätte duktig på att andas i maskinen och sitter som ett ljus hela tiden. vi får vänta ca 10 minuter sen kommer läkaren och lyssnar igen och han hör eller ser ingen förbättring, hon får ventilera en sista gång för att se om det ger något resultat, men icke. Så efter det konstaterar han att hon har lunginflammation och vi får ett recept på penicillin utskrivet. Vi får även en dos där på sjukhuset som inte var jätte populär då den var 4 gånger så stor än den brukar vara. Och försöka ge en liten tjej så mycket illasmakande medicin när hon har 40 graders och är supertrött det var inte lätt.
Vi gick ut från akuten strax innan 22 och åkte till McDonalds för att äta. Lilla Lovisa somnade nog innan vi hann ut från Ryhovs parkering hon var så utmattad.
Sen åkte vi och hämtade Novalie och fick äntligen åka hem. Klockan 23.30 lade jag mig i min säng och nu sitter jag här och ska snart åka till jobbet. Känns som att man hade behövt lite mer vila innan man går på sin "jobbvecka". Fidde har jobbat 4 dagar nu och idag är han hemma med tjejerna för nu ska jag jobba 4 dagar :)
Jag hoppas verkligen att Lovisa blir bättre fort nu för det gör ont i hjärtat att se henne när hon inte mår bra..
24 feb. 2011
Mina presenter
Igår var det en lyckad födelsedag för utom att det blev lite stressigt mot slutet även om jag hade börjat i så god tid. Men så är det ävl gämt, spelar ingen roll hur mycket tid man har det blir ändå bara stressigt i slutet.
Maten var mycket god och uppskattad och mina presenter var jättefina.
Det här fick jag bl.a
Cool tröja av Fidde och tjejernaMaten var mycket god och uppskattad och mina presenter var jättefina.
Det här fick jag bl.a
Snygg skidjacka av Mormor och Morfar
Fin blomdekoration av lillasyster Emma
Häftiga lakan av storasyster Malin
Utöver det fick jag:två stora boxbombollar (stavning) i plast som ska vara i våra stora utekrukor till våren, en gästhandduk, en flaska vin, en ros och pengar
Bebis är sjuk
Hon är väl ingen bebis längre kanske men hon känns som en liten bebis när hon är så sjuk. Hon mår inte alls bra och har 40graders feber, är jätte förkyld och hostig. Jag vet att det inte är något ovanligt att små barn har så hög feber men hon har haft feber i 5 dygn och då känns det inte okey.
I eftermiddag ska vi ner till vdc och en läkare ska titta på henne, jag är livrädd att det ska vara något konstigt. Vi har inte vaccinerat oss för svininfluensan så jag är jätte rädd att det ska vara något sånt.
Men det återstår och se vad dom säger om det när vi är där. Jag hoppas bara att jag inte får en tjurig läkare som säger åt mig att ge henne vätska och alvedon...
Då får jag bara rubriker i huvudet, "Liten flicka död pga läkarmiss". Dumt och tänka så men man tror ju alltid det värsta när det handlar om sina små ögonstenar.
Just nu sussar hon gott i våran säng.
I eftermiddag ska vi ner till vdc och en läkare ska titta på henne, jag är livrädd att det ska vara något konstigt. Vi har inte vaccinerat oss för svininfluensan så jag är jätte rädd att det ska vara något sånt.
Men det återstår och se vad dom säger om det när vi är där. Jag hoppas bara att jag inte får en tjurig läkare som säger åt mig att ge henne vätska och alvedon...
Då får jag bara rubriker i huvudet, "Liten flicka död pga läkarmiss". Dumt och tänka så men man tror ju alltid det värsta när det handlar om sina små ögonstenar.
Just nu sussar hon gott i våran säng.
23 feb. 2011
Upptagen
Idag när jag vaknade så var det jääätte kallt ute. termometern visade på -17 grader. Och jag som skulle till affären och handla till mitt kalas idag, utan bil.
Men som tur var så hittade solen fram på min dag :) så nu är det inte mer än -9, kallt visserligen fast det kanske hinner bli lite varmare innan vi ger oss iväg. Först ska här städas och fixas iordning lite sen blir det handling.
Idag vaknade Lovisa runt 7.20 och då gick jag faktiskt upp med och började plocka med alla prylar som ligger överallt i hela huset. Tänkte att det är lika bra att starta direkt så blir jag färdig snabbare och kan slappa lite innan gästerna kommer.
Jag hade tänkt att jag skulle bjuda på tortillabröd som jag lägger ketchup blandat med pizzakrydda, skinka och ost och sen rull ihop dom och in i ugnen. Som små inbakade minipizzor eller nått i den stilen.
Det är synd att det inte finns att köpa till oss glutenintoleranta, så för våran del (min och syrrans) får det väl blir en lyxigare varm macka.
Igår blev jag lite firad när Fidde kom hem från jobbet (eftersom jag inte tyckte att det lät jätte upphetsande att bli väckt kl: 6 på morgonen) tjejerna hade gjort varsit fint grattis kort och så fick jag två paket med en mössa och en cool tröja :)
Till kvällsmat blev det sushi och ett glas vitt vin. Härligt, det behövde jag efter en dag framför symaskinen och gnälliga barn. Tack Love!
Så, dags att återgå till projekt städning. Se hur det gå för Novalie med hennes rum, hon har ju en förmåga att försvinna bort i lekens värld när hon börjar pyssla med saker och ting. Allt hon tar i blir till en fantasi och vips så är leken i gång och hon glömmer bort vad det var hon skulle göra från början. En galge kan mycket väl bli till en flygande häst som ska rädda prinsessan (pennan) från något otäckt. :)
Men som tur var så hittade solen fram på min dag :) så nu är det inte mer än -9, kallt visserligen fast det kanske hinner bli lite varmare innan vi ger oss iväg. Först ska här städas och fixas iordning lite sen blir det handling.
Idag vaknade Lovisa runt 7.20 och då gick jag faktiskt upp med och började plocka med alla prylar som ligger överallt i hela huset. Tänkte att det är lika bra att starta direkt så blir jag färdig snabbare och kan slappa lite innan gästerna kommer.
Jag hade tänkt att jag skulle bjuda på tortillabröd som jag lägger ketchup blandat med pizzakrydda, skinka och ost och sen rull ihop dom och in i ugnen. Som små inbakade minipizzor eller nått i den stilen.
Det är synd att det inte finns att köpa till oss glutenintoleranta, så för våran del (min och syrrans) får det väl blir en lyxigare varm macka.
Igår blev jag lite firad när Fidde kom hem från jobbet (eftersom jag inte tyckte att det lät jätte upphetsande att bli väckt kl: 6 på morgonen) tjejerna hade gjort varsit fint grattis kort och så fick jag två paket med en mössa och en cool tröja :)
Till kvällsmat blev det sushi och ett glas vitt vin. Härligt, det behövde jag efter en dag framför symaskinen och gnälliga barn. Tack Love!
Så, dags att återgå till projekt städning. Se hur det gå för Novalie med hennes rum, hon har ju en förmåga att försvinna bort i lekens värld när hon börjar pyssla med saker och ting. Allt hon tar i blir till en fantasi och vips så är leken i gång och hon glömmer bort vad det var hon skulle göra från början. En galge kan mycket väl bli till en flygande häst som ska rädda prinsessan (pennan) från något otäckt. :)
22 feb. 2011
Provsytt..
Idag har jag suttit och sytt sen lunch så jag 'r helt slut i hividet nu. Det jag har sytt är 2 provklänningar till tjejerna. Eller just dom här klänningarna får bli sommarklänningar till dom, men det är just själva modellen och så som jag har provsytt. Eftersom jag har fått för mig att jag ska sy tjejernas klänningar till bröllopet och även mina systrars klänningar så kände jag att jag måste provsy dom först så jag vet om det är så som jag vill att de ska se ut till bröllopet. Det är lite jobbigt om man skulle ångra sig när man har sytt i det riktiga tyget.
Resultat blev hyfsat bra förutom att jag var så trött i huvudet och barnen krånglade i slutet så Lovisas blev inte lika välsydd som Novalies, men det syns bara om man verkligen går igenom klänningen. Plus att det är ju som sagt bara provklänningar :)
Det är så bra att göra så här för då ser man vad man behöver ändra på och vilka olika knep man kan ta till för att de ska sitta så bra som möjligt.
Här är mina fina tjejer i sina klänningar som båda två tyckte var jättekul att snurra runt och dansa i :)
Här är det ett blågrönt blommigt tyg jag har sytt i. Sen kommer klänningarna att vara i gammelrosa med tyll..
Resultat blev hyfsat bra förutom att jag var så trött i huvudet och barnen krånglade i slutet så Lovisas blev inte lika välsydd som Novalies, men det syns bara om man verkligen går igenom klänningen. Plus att det är ju som sagt bara provklänningar :)
Det är så bra att göra så här för då ser man vad man behöver ändra på och vilka olika knep man kan ta till för att de ska sitta så bra som möjligt.
Här är mina fina tjejer i sina klänningar som båda två tyckte var jättekul att snurra runt och dansa i :)
Här är det ett blågrönt blommigt tyg jag har sytt i. Sen kommer klänningarna att vara i gammelrosa med tyll..
1 år sen, snart...
Imorgon för 1 år sen fyllde jag 25 år och planerade in en härlig fest för mina vänner och släktingar. Dock blev resultatet inte så jätte bra, hälften av de jag hade bjudit kunde inte komma på ett eller annat sätt. Så vi blev inte så många som jag hade trott och inte alls som jag hade föreställt mig det hela. Men vi hade kul iaf och det är ju huvudsaken.
Idag är det jätte fint väder och solen skiner, mycket snö men framkomligt överallt. För ett år sedan när jag fyllde år så var det snöstorm och det var precis att man kunde ta sig dit vi skulle fira mig. Det var pga snön som mycket strulade förra året och jag var så himla arg på allt. Dagen som jag hade längtat till och planerat så länge kändes helt förstörd och det var nästan så att jag struntade i alltihop och bara gick och la mig. Men jag tog mig i kragen och försökte göra det bästa av situationen.
Till råga på allt började jag bli sjuk under kvällen och låg i feberfrossa hela natten efter den festen.
Men imorgon då tror jag att jag kommer få en såndar fin vit födelsedag som jag alltid vill ha på min speciella dag.
Jag ska inte försöka mig på någon stor fest i år eller någon annan gång heller, för jag tror inte att det är min grej, eller andras heller för den delen för det är ju alla andra som inte dyker upp. Det var likadant när jag fyllde 20 år då var det heller inte så många som kom och det slutade med att jag blev ner knuffad på golvet på krogen av en stropp (störd kille) och vi började tjafsa..
Så detta året då satsar jag på, som jag skrev innan, ett dildoparty med mina tjejkompisar och utgång efter det. Mat ska jag inte avancera heller för det är så tråkigt när det inte går åt så det får bli lite plockmat istället.
Kan ju alltid hoppas på att vi blir några iaf som har en trevlig kväll ihop.
Imorgon blir det vanligt kalas här hemma och då kommer mamma, Sten, pappa, Emma, farmor, farfar, mormor, morfar, Malin och Moa.
Idag är det jätte fint väder och solen skiner, mycket snö men framkomligt överallt. För ett år sedan när jag fyllde år så var det snöstorm och det var precis att man kunde ta sig dit vi skulle fira mig. Det var pga snön som mycket strulade förra året och jag var så himla arg på allt. Dagen som jag hade längtat till och planerat så länge kändes helt förstörd och det var nästan så att jag struntade i alltihop och bara gick och la mig. Men jag tog mig i kragen och försökte göra det bästa av situationen.
Till råga på allt började jag bli sjuk under kvällen och låg i feberfrossa hela natten efter den festen.
Men imorgon då tror jag att jag kommer få en såndar fin vit födelsedag som jag alltid vill ha på min speciella dag.
Jag ska inte försöka mig på någon stor fest i år eller någon annan gång heller, för jag tror inte att det är min grej, eller andras heller för den delen för det är ju alla andra som inte dyker upp. Det var likadant när jag fyllde 20 år då var det heller inte så många som kom och det slutade med att jag blev ner knuffad på golvet på krogen av en stropp (störd kille) och vi började tjafsa..
Så detta året då satsar jag på, som jag skrev innan, ett dildoparty med mina tjejkompisar och utgång efter det. Mat ska jag inte avancera heller för det är så tråkigt när det inte går åt så det får bli lite plockmat istället.
Kan ju alltid hoppas på att vi blir några iaf som har en trevlig kväll ihop.
Imorgon blir det vanligt kalas här hemma och då kommer mamma, Sten, pappa, Emma, farmor, farfar, mormor, morfar, Malin och Moa.
21 feb. 2011
Natten
Denna natten var ingen höjdarnatt, Lovisa har legat i feber precis hela natten. Hon började att ha lite feber i lördagsmorse, men sen var det inte så mycket mer utan hon var mest förkyld och hostig. Men igår kväll så fick hon feber och kunde inte somna. Hon fick alvedon var 4:e timma men det hjälpte ju inte. Som vanligt så hjälper inte alvedon.
Men hon kom ner lite i varv efter varje alvedon och kunde koppla av lite. Ipren hade vi ju självklart ingen hemma, hade vi haft det så hade både jag och Lovisa fått sova lite bättre.
Jag var uppe och sprang hos henne några gånger men sen tog jag med henne in i våran säng så att jag kunde finnas där hel tiden istället. Det är bättre att ha henne igämte sig då tycker jag än att hoppa upp och ner från sängen hela natten.
Så vi fick väl små micropauser båda två innan hon började krångla och det blev jobbigt för henne. Hon fick alvedon hela natten med även om inte febern försvann helt. Den sjönk lite föt stunden innan den gick upp igen.
Så jag kommer nog vara mer död än levande ikväll. På Lovisa märks inte så mycket än, hon busar och så där. Hon har dock inte velat äta något direkt och hon är jätte förkyld, feber har hon bara lite grand, 37.4 grader och hon brukar ligga på runt 36.2 grader.
Jag tror att det kan vara lite tänder på G, för ingefär varannan tand hon har fått så har hon reagerat på det här sättet. Får hoppas på att det blir en bättre natt i natt.
Men hon kom ner lite i varv efter varje alvedon och kunde koppla av lite. Ipren hade vi ju självklart ingen hemma, hade vi haft det så hade både jag och Lovisa fått sova lite bättre.
Jag var uppe och sprang hos henne några gånger men sen tog jag med henne in i våran säng så att jag kunde finnas där hel tiden istället. Det är bättre att ha henne igämte sig då tycker jag än att hoppa upp och ner från sängen hela natten.
Så vi fick väl små micropauser båda två innan hon började krångla och det blev jobbigt för henne. Hon fick alvedon hela natten med även om inte febern försvann helt. Den sjönk lite föt stunden innan den gick upp igen.
Så jag kommer nog vara mer död än levande ikväll. På Lovisa märks inte så mycket än, hon busar och så där. Hon har dock inte velat äta något direkt och hon är jätte förkyld, feber har hon bara lite grand, 37.4 grader och hon brukar ligga på runt 36.2 grader.
Jag tror att det kan vara lite tänder på G, för ingefär varannan tand hon har fått så har hon reagerat på det här sättet. Får hoppas på att det blir en bättre natt i natt.
Kalla fötter.
Kan man få kalla fötter typ ett halvår före man ska gifta sig? Eller det kanske inte är kalla fötter på det sättet, men jag har börjat tveka om vart festen ska hållas och tänker tusen tankar för att komma fram med ideér som ser till att det blir perfekt där vi ska vara..
Jag vill ju vara där och samtidigt så kom vi väl fram till igår att det inte fanns så många lika bra alternativ som är så pass mysiga där vi får vara helt ostört. Så jag hoppas att det här med tre plan går att lösa på bästa sätt, för det jag är orolig över är att det kommer bli så spritt mellan gästerna, att hälften sitter på ett plan och resten på ett annat.
Men vi har som sagt ett bra tag på oss att komma på de bästa lösningarna.
Inatt har jag sovit som en potta piss, alltså knappt något alls. Men de få stunder som jag lyckades slumra till så somnade jag verkligen hårt och drömde jobbiga drömmar.
En av drömmarna var om våran bröllopsdag där iprincip ALLT fixades till på just bröllopsdagen. Vi befinner oss hemma hos min farmor och håller på med all förberedning, som tex smink och hår och kläder. Min syster mäter ut så att vi kan fålla klänningen till rätt längd, hur ofta gör man det på självaste bröllopsdagen. Jag vhade lite småpanik i min dröm kan jag ju säga. Sen när det är ca 1 timme kvar tills vi ska ge oss av till kyrkan och håler på att klä på oss så kommer jag på att jag har ju glömt att köpa skor.
Man kan inte gifta sig i gympaskor... Så då får vi ännu mer panik och måste till stan för att köpa ett par skor, vi kollar busstabellen eftersom det är dumt att ta bilen ner till stan om det inte finns någon parkeringsplats till oss. På väg till bussen vet vi inte ens vilken hållplats vi ska gå och går åt fel håll tills vi ser bussen och får springa, som tur var hinner vi med den och sen vaknar jag..
Usch, vi kan ju hoppas att det bröllopet slutade bra iaf:)
Det är så himla mycket att tänka på och hålla koll på, så mycket som ska klaffa och bara fungera... Gahhh, känns som att vi redan ligger efter i massa. Kyrka, efterfest och inbjudningar är iaf klara, Klänningen är halvfärdig och blommorna är under kontroll.
Det här gör man ju bara en gång i sitt liv så det måste ju bli perfekt.
Buketten som lillasyster Emma ska binda
Jag vill ju vara där och samtidigt så kom vi väl fram till igår att det inte fanns så många lika bra alternativ som är så pass mysiga där vi får vara helt ostört. Så jag hoppas att det här med tre plan går att lösa på bästa sätt, för det jag är orolig över är att det kommer bli så spritt mellan gästerna, att hälften sitter på ett plan och resten på ett annat.
Men vi har som sagt ett bra tag på oss att komma på de bästa lösningarna.
Inatt har jag sovit som en potta piss, alltså knappt något alls. Men de få stunder som jag lyckades slumra till så somnade jag verkligen hårt och drömde jobbiga drömmar.
En av drömmarna var om våran bröllopsdag där iprincip ALLT fixades till på just bröllopsdagen. Vi befinner oss hemma hos min farmor och håller på med all förberedning, som tex smink och hår och kläder. Min syster mäter ut så att vi kan fålla klänningen till rätt längd, hur ofta gör man det på självaste bröllopsdagen. Jag vhade lite småpanik i min dröm kan jag ju säga. Sen när det är ca 1 timme kvar tills vi ska ge oss av till kyrkan och håler på att klä på oss så kommer jag på att jag har ju glömt att köpa skor.
Man kan inte gifta sig i gympaskor... Så då får vi ännu mer panik och måste till stan för att köpa ett par skor, vi kollar busstabellen eftersom det är dumt att ta bilen ner till stan om det inte finns någon parkeringsplats till oss. På väg till bussen vet vi inte ens vilken hållplats vi ska gå och går åt fel håll tills vi ser bussen och får springa, som tur var hinner vi med den och sen vaknar jag..
Usch, vi kan ju hoppas att det bröllopet slutade bra iaf:)
Det är så himla mycket att tänka på och hålla koll på, så mycket som ska klaffa och bara fungera... Gahhh, känns som att vi redan ligger efter i massa. Kyrka, efterfest och inbjudningar är iaf klara, Klänningen är halvfärdig och blommorna är under kontroll.
Det här gör man ju bara en gång i sitt liv så det måste ju bli perfekt.
Buketten som lillasyster Emma ska binda
20 feb. 2011
Helgen
Igår var det lördag och vi var hemma hos storasyster för att fira hennes barn som har fyllt år. Vi fick en mycket god middag med en typ av köttfärssås och ris, till det hade hon köpt lite god plockmat såsom inlagd vitlök, cornicos, fetaost, fetaostfylld paprika, paprika, och majs. Det var mycket gott och till efterrätt fick vi semla. Och det var ännu godare för jag har inte ätit semla sen jag bodde hemma då mamma bakade det. Jag har inte hittat det någonstans där man kan köpa färdiga så jag har helt enkelt lagt ner det där. Och baka har jag funderat på många gånger men inte kommit så långt.
Igår så hade mamma hittat glutenfria semlor på Landhs konditori här i mullsjö å Gud var gott det var... Mmm säger jag bara, varför har jag inte bakat det innan för. Innan igår då var det säkert 8 år sedan jag åt en semla. Det ska inte gå 8 år til nästa gång kan jag säga.
Senare på kvällen fick vi även träffa Malins nya kärlek och det var roligt:). Vi tittade på melodifestivalen, eller försökte iaf det var inte jätte lätt med masssa hyperaktiva och högljudda barn som skulle spela apa :P Samtidigt så försökte vi spela ett spel som jag och Fidde självklart vann 2 gånger i rad :P Hahaha.
Lite vin och sådär slank ju även ner och det var inte helt fel..
När vi åkte hem på kvällen sen så var det gaaanska så kallt, termometern i bilen visade på -20 och de kändes.
Det var ungefär lika kallt när vi vaknade på morgonen och det kändes lite jobbigt eftersom vi hade planerat en tipspromenad med Jeanette och Fredde på morgonen.
Men ju längre morgonen gick ju mer tittade solen fram och graderna höjdes lite grand.
Så när vi väl var ute vid gränsenstugan var det runt -12 grader och det var helt okey eftersom solen sken så härligt.
När vi hade packat ut oss ur bilarna och satt barnen i vagnar/pulkor/snowracers så visade det sig att det inte var någon tipspromenad. Så det fick bli en vanligt promenad i skogen utan tipslappar men det gick bra det me för det var skönt att bara vara ute och gå och få lite härligt luft och energi...
Efter det åkte vi hem för en fika hemma hos oss och små tjejerna somnade inte på hemvägen (som vi hade hoppats på) så det var fullt ös när vi kom innanför dörrarna. Kul hade dom iaf och Novalie och Hugo med för den delen. Klockan sprang iväg efter mycket prat och lek och vi kom på, när tjejerna blev lite för gnälliga, att det kanske var dags för lite mat. Det blev klassisk korvstroganoff som det alltid blir när vi äter middag ihop :) och sen var det dags för dom att åka hemmåt.
Nu är Fidde och hyr en gratis film :) så sen blir det lite söndagsmys, film och även Solsidan såklart..
Helgen har varit mycket härlig och det var kul att träffa lite folk för det bygger upp energiförrådet och man känner att man faktiskt inte bara går här hemma och drar.
Nu har jag även planerat in min födelsedagsparty och det blir Dildoparty med tjejerna :) Längtar sååå dit just nu..
Igår så hade mamma hittat glutenfria semlor på Landhs konditori här i mullsjö å Gud var gott det var... Mmm säger jag bara, varför har jag inte bakat det innan för. Innan igår då var det säkert 8 år sedan jag åt en semla. Det ska inte gå 8 år til nästa gång kan jag säga.
Senare på kvällen fick vi även träffa Malins nya kärlek och det var roligt:). Vi tittade på melodifestivalen, eller försökte iaf det var inte jätte lätt med masssa hyperaktiva och högljudda barn som skulle spela apa :P Samtidigt så försökte vi spela ett spel som jag och Fidde självklart vann 2 gånger i rad :P Hahaha.
Lite vin och sådär slank ju även ner och det var inte helt fel..
När vi åkte hem på kvällen sen så var det gaaanska så kallt, termometern i bilen visade på -20 och de kändes.
Det var ungefär lika kallt när vi vaknade på morgonen och det kändes lite jobbigt eftersom vi hade planerat en tipspromenad med Jeanette och Fredde på morgonen.
Men ju längre morgonen gick ju mer tittade solen fram och graderna höjdes lite grand.
Så när vi väl var ute vid gränsenstugan var det runt -12 grader och det var helt okey eftersom solen sken så härligt.
När vi hade packat ut oss ur bilarna och satt barnen i vagnar/pulkor/snowracers så visade det sig att det inte var någon tipspromenad. Så det fick bli en vanligt promenad i skogen utan tipslappar men det gick bra det me för det var skönt att bara vara ute och gå och få lite härligt luft och energi...
Efter det åkte vi hem för en fika hemma hos oss och små tjejerna somnade inte på hemvägen (som vi hade hoppats på) så det var fullt ös när vi kom innanför dörrarna. Kul hade dom iaf och Novalie och Hugo med för den delen. Klockan sprang iväg efter mycket prat och lek och vi kom på, när tjejerna blev lite för gnälliga, att det kanske var dags för lite mat. Det blev klassisk korvstroganoff som det alltid blir när vi äter middag ihop :) och sen var det dags för dom att åka hemmåt.
Nu är Fidde och hyr en gratis film :) så sen blir det lite söndagsmys, film och även Solsidan såklart..
Helgen har varit mycket härlig och det var kul att träffa lite folk för det bygger upp energiförrådet och man känner att man faktiskt inte bara går här hemma och drar.
Nu har jag även planerat in min födelsedagsparty och det blir Dildoparty med tjejerna :) Längtar sååå dit just nu..
17 feb. 2011
Känns fel...
Just nu känns allting bara fel och jobbigt. Det känns som att inget vill som jag vill och min kropp och mitt sinne vill vara någon annanstans. Det hade varit skönt att bara sticka iväg ett tag och vara ifred och tänka eller rättare sagt lägga tankarna åt sidan ett tag. Det är så påfrestande att gå runt och fundera på allt hela tiden.
Jag har fått en jobbig känsla av att jag inte kommer att få jobbet i charken och det gör jätte ont faktiskt, jag är livrädd för att höra vad de har att säga om jobbet och vem som får det. Vill så gärna men det känns osäkert.
Sen vill jag gärna veta snart för det är inte så himla långt kvar till den ska tillsättas och man behöver nog lite tid för att kunna komma in i det och gå bredvid kanske..
Så vi får väl hoppas att de kan prata ihop sig snart.
Varför blir det så ibland att man bara inte känner sig på topp, att man bara vill låta allt vara att allt ska lösa sig utan att man behöver göra något. Eller varför man känner sig skyldig till att göra och inte göra saker för att underlätta för andra när man vet att man ändå inte får tillbaka något på det.
Eller när det känns som att man ger och ger men att det är någon annan som får tillbaka på det utan att de har gett..
Nu snurrar jag ihop det lite kanske men min hjärna känns lite snurrig just nu och då blir det sådana här tankar...
Jag har fått en jobbig känsla av att jag inte kommer att få jobbet i charken och det gör jätte ont faktiskt, jag är livrädd för att höra vad de har att säga om jobbet och vem som får det. Vill så gärna men det känns osäkert.
Sen vill jag gärna veta snart för det är inte så himla långt kvar till den ska tillsättas och man behöver nog lite tid för att kunna komma in i det och gå bredvid kanske..
Så vi får väl hoppas att de kan prata ihop sig snart.
Varför blir det så ibland att man bara inte känner sig på topp, att man bara vill låta allt vara att allt ska lösa sig utan att man behöver göra något. Eller varför man känner sig skyldig till att göra och inte göra saker för att underlätta för andra när man vet att man ändå inte får tillbaka något på det.
Eller när det känns som att man ger och ger men att det är någon annan som får tillbaka på det utan att de har gett..
Nu snurrar jag ihop det lite kanske men min hjärna känns lite snurrig just nu och då blir det sådana här tankar...
Ännu en morgon
Dagen gryr och jag sitter återigen och äter frukost för att sedan bege mig till jobbet. Idag var barnen trötta, de somnade tidigt igår och sover fortfarande, härligt. Igår däremot skulle de inte sova på varken kväll eller morgon så somnade sent och vaknade tidigt. Kan ju vara därför de sover som stockar idag men det är rätt skönt att kunna äta frukost ifred.
Efter jobbet ska jag på mitt första Handelsmöte, det ska bli spänande och se om det sägs något klokt eller om det bara är tråkigt och onödigt vetande. Jag får ju god mat iaf eftersom mötet hålls på Björkhaga med middag efter det :)
Inatt har jag sovit mycket bättre än igår, igår var det riktigt svårt att somna låg bara och vred och vände på mig så det var väl kanske så att min kropp kände att den behövde lite sömn efter det.. Och det tackar jag för, finns inget värre än att vara så trött att man blir yr i huvudet..
Efter jobbet ska jag på mitt första Handelsmöte, det ska bli spänande och se om det sägs något klokt eller om det bara är tråkigt och onödigt vetande. Jag får ju god mat iaf eftersom mötet hålls på Björkhaga med middag efter det :)
Inatt har jag sovit mycket bättre än igår, igår var det riktigt svårt att somna låg bara och vred och vände på mig så det var väl kanske så att min kropp kände att den behövde lite sömn efter det.. Och det tackar jag för, finns inget värre än att vara så trött att man blir yr i huvudet..
16 feb. 2011
Myspys
Jag satt precis med stora tjejen i knät och mös lite så här efter frukost. Sen byttes det plats och lillatjejen skulle mysa lite i knäet... Varför vi är uppe och äter frukost är för att jag ska till jobbet strax. Jag ska jobba nu ons, tors och fre och det känns bra. Alla pengar som kommer in på mitt konto är välkommna om man säger så.
Imorgon ska Lovisa vara själv på dagis hela dagen utan Novalie, för hon ska nämligen sova hos mamma i natt och åka skridskor helad dagen imon.. Får hoppas att det inte blir allt för kallt bara. Jag känner mig lite nervös över att Lovisa ska vara själv så länge (7.30-16.30) på dagis. Men det får väl gå, kan ju vara kul för Novalie att göra något utan Lovisa i släptåget även om hon helst gärna vill vara med Lovisa.
Så jag kanske istället ska hoppas på att det går bra för Novalie att sova hos mormor utan Lovisa..
Nu får det bli påklädning och sen ännu mera påklädning för att sedan gå till dagis och jobb..
Solong for now...
Imorgon ska Lovisa vara själv på dagis hela dagen utan Novalie, för hon ska nämligen sova hos mamma i natt och åka skridskor helad dagen imon.. Får hoppas att det inte blir allt för kallt bara. Jag känner mig lite nervös över att Lovisa ska vara själv så länge (7.30-16.30) på dagis. Men det får väl gå, kan ju vara kul för Novalie att göra något utan Lovisa i släptåget även om hon helst gärna vill vara med Lovisa.
Så jag kanske istället ska hoppas på att det går bra för Novalie att sova hos mormor utan Lovisa..
Nu får det bli påklädning och sen ännu mera påklädning för att sedan gå till dagis och jobb..
Solong for now...
15 feb. 2011
Korten
Novalie var så stolt efter att hon gjort sitt kort till sin pappa igår. Och Lovisa hon var också jätte duktig när hon målade och smakade lite på pennorna... :)
Jag fick hjälpa till att skriva för det klarar hon inte riktigt själv än.
Så här fina blev deras alla hjärtansdag kort till sin pappa..
Jag fick hjälpa till att skriva för det klarar hon inte riktigt själv än.
Så här fina blev deras alla hjärtansdag kort till sin pappa..
14 feb. 2011
Våran middag
Våran alla hjärtansdag middag blev riktigt lyckad och vi är väldigt överräns om att det kommer bli något liknande på vårat bröllop...
Det vi åt var:
Förrätt:
- små salta runda kex toppat med, leverpastej och gurka, vitlöksost och rökt skinka samt pepparotsost med avokado
Huvudrätt:
- Parmainlindad philadelphia ost, toppad med ärtskott
- Laxrullar med philadelphiaost blandat med mosad capris
- Gorgonzolasalami
- Parmesansalami
- Trekantssalami
- Oststavar
- Sallad på honungsmelon, fetaost och ruccolasallad
- Ugnsbakade halva potatisar med olivolja, flingsalt och parmesanost.
Efterrätt:
- Jordgubbspanacotta med lime och siraps sås.
Förätten tog jag inga kort på och efterrätten har vi inte ätit än. Vi tänkte som så att barnen skulle kunna somna först så kan vi ta det till filmen "SALT" som vi har hyrt och sitta i lugn och ro.
Hoppas alla har haft en härlig alla hjärtans dag och glöm inte att krama om någon du tycker om..
Det vi åt var:
Förrätt:
- små salta runda kex toppat med, leverpastej och gurka, vitlöksost och rökt skinka samt pepparotsost med avokado
Huvudrätt:
- Parmainlindad philadelphia ost, toppad med ärtskott
- Laxrullar med philadelphiaost blandat med mosad capris
- Gorgonzolasalami
- Parmesansalami
- Trekantssalami
- Oststavar
- Sallad på honungsmelon, fetaost och ruccolasallad
- Ugnsbakade halva potatisar med olivolja, flingsalt och parmesanost.
Efterrätt:
- Jordgubbspanacotta med lime och siraps sås.
Förätten tog jag inga kort på och efterrätten har vi inte ätit än. Vi tänkte som så att barnen skulle kunna somna först så kan vi ta det till filmen "SALT" som vi har hyrt och sitta i lugn och ro.
Hoppas alla har haft en härlig alla hjärtans dag och glöm inte att krama om någon du tycker om..
Alla hjärtans dag
Idag är det Valentines day -->-->-@ En dag som ska vara fylld med kärlek. I just Sverige känns det som att vi är dåliga på att fira denna dagen. Den går liksom förbi som alla andra dagar på något sätt. Jag tycker dock det är mysigt att ha lite extra gott till kvällen och verkligen njuta av att man har sådan fin familj.
"Over there" verkar det som att de firar så extremt mycket men samtidigt så ser det roligt ut. De har så mycket prylar, ballonger, outfits och fester bara för att uppmärksamma denna dagen. Och visst har vi prylar och sånt fast inte i samma utsträckning och folk verkar mest tycka att det är jobbigt att "hålla på och fira dom här dagarna".. Det är bara larv tycker endel. Jag hade gärna velat vara i USA och firat den här dagen, tänk vad maffigt det hade varit. Alla andra dagar som är lite extra och skiljer sig från den vanliga vardagen firar dom ganska stort där borta tycker jag. Och det är väl kul att kunna lysa upp vardagen lite annars blir ju livet ganska tråkigt och vardagligt om det ska vara samma sak varje dag.
Så idag ska Novalie göra lite alla hjärtans dag kort till sin pappa har hon bestämt. Sen ska vi åka in till stan och då tänkta jag att jag skulle köpa lite gott till kvällen, och det jag funderar på är lite plockmat som vi har planer på att ha till bröllopet. Man måste ju testa lite innan för att se om det är något som funkar bra. Och ikväll tycker jag att det passar alldeles utmärkt.
13 feb. 2011
Lika barn leka bäst?
Är det verkligen så att de som delar samma värderingar samma tänk och samma syn på precis allt passar bäst ihop.
Jag undrar jag, för i så fall hade inte jag och Fidde passat alls för varandra, vilket vi ju gör, eftersom vi inte tycker samma om allt. Men samtidigt så undrar jag hur det egentligen fungerar om det bara är vissa som klarar av att leva ihop trots att man inte fungerar helt lika varandra och vissa som måste vara och tänka precis likadant.
Jag vet ju hur vissa i min och Fiddes släkt tycker om varandra, vilket är oerhört påfrestande för de här personerna kan inte säga det rakt ut till varandra utan det blir att jag och Fidde får lyssna på var sitt håll. Det är jätte jobbigt tycker vi då det känns som att vi måste vara medlare mellan dom fast ändå inte. Vi berättar ju inte vad den ena och den andra tycker och tänker men vi känner, eller främst är det väl jag som känner, att man får gå på tå runt omkring dom och se till att den ena inte gör eller säger saker som man vet att den andra inte tycker om att höra eller som man vet att den andre stör sig på hur de uttrycker sig.
Det här går mig på nerverna och känner mig helspänd hela tiden för att jag är rädd att snart så spricker någon och bubblar ur sig allt. Det är inte säkert att det är någon utav dom utan det kan lika gärna vara jag. Usch, är så trött på allt skitsnack som folk alltid ska snacka, eller som man vet ska snackas om.
Likadant är det med små gliringar som gärna hoppar ur folks munnar för att just påpeka lite fint, hur dom tycker om vissa personer och deras tycke.
Krångligt och påfrestande är det och jag känner att det stjäl så himla mycket tid och energi från mig just nu som jag verkligen har tid eller råd att förlora, för jag behöver fokusera på annat.
Tänk vad skönt det skulle vara om man fkyttade till en helt annan stad bara min lilla familj, eller flyttar till ett annat land ett tag... Så befriande egentligen och bara behöva tänka på sig själv och sin egna lilla familj för ett tag.
Jag undrar jag, för i så fall hade inte jag och Fidde passat alls för varandra, vilket vi ju gör, eftersom vi inte tycker samma om allt. Men samtidigt så undrar jag hur det egentligen fungerar om det bara är vissa som klarar av att leva ihop trots att man inte fungerar helt lika varandra och vissa som måste vara och tänka precis likadant.
Jag vet ju hur vissa i min och Fiddes släkt tycker om varandra, vilket är oerhört påfrestande för de här personerna kan inte säga det rakt ut till varandra utan det blir att jag och Fidde får lyssna på var sitt håll. Det är jätte jobbigt tycker vi då det känns som att vi måste vara medlare mellan dom fast ändå inte. Vi berättar ju inte vad den ena och den andra tycker och tänker men vi känner, eller främst är det väl jag som känner, att man får gå på tå runt omkring dom och se till att den ena inte gör eller säger saker som man vet att den andra inte tycker om att höra eller som man vet att den andre stör sig på hur de uttrycker sig.
Det här går mig på nerverna och känner mig helspänd hela tiden för att jag är rädd att snart så spricker någon och bubblar ur sig allt. Det är inte säkert att det är någon utav dom utan det kan lika gärna vara jag. Usch, är så trött på allt skitsnack som folk alltid ska snacka, eller som man vet ska snackas om.
Likadant är det med små gliringar som gärna hoppar ur folks munnar för att just påpeka lite fint, hur dom tycker om vissa personer och deras tycke.
Krångligt och påfrestande är det och jag känner att det stjäl så himla mycket tid och energi från mig just nu som jag verkligen har tid eller råd att förlora, för jag behöver fokusera på annat.
Tänk vad skönt det skulle vara om man fkyttade till en helt annan stad bara min lilla familj, eller flyttar till ett annat land ett tag... Så befriande egentligen och bara behöva tänka på sig själv och sin egna lilla familj för ett tag.
12 feb. 2011
Tid...
Tid finns det alltid för lite av och speciellt nu när man jobbar lite mer än innan. Nu har jag som regel nästan jobbat ivarje fall minst 3 dagar i veckan. Vilket är jätte skönt. Men det tar nog lite tid att vänja sig vid att inte vara hemma.
Man hinner inte med lika mycket som man gjorde när man var hemma. Då kunde man ta det i sin egen takt och pyssla lite när man kände för det. Nu så måste man planera in när man ska hinna tvätta och byta lakan och t.o.m duscha ibland känns det som :)
Men som jag har sagt innan så är det härligt att äntligen få jobba lite och för tillfället är jag bara trött på att vänta. Jag vill veta NU om jag kommer få jobbet eller inte för det är inte jätte långt kvar till den ska tillsättas heller och om man nu får den skulle det vara rätt skönt att kunna gå bredvid lite för att se hur det funkar med beställningar och ordrar och allt sånt där som man aldrig har gjort innan.
Så vi kan bara hoppas på att de kan prata ihop sig och bestämma sig snart.
Nu måste jag få i mig lite frukost och sen bege mig ut i det ISkalla vädret (-13) och gå till jobbet.
Fullspäckad helg som vanligt nät jag jobbar blir det, efter jobbet åker vi till Gagnaryd och planerar fjällenresan V.11. Sen upp och jobba på söndag och sen hem och ha kalas för Emil.
Man hinner inte med lika mycket som man gjorde när man var hemma. Då kunde man ta det i sin egen takt och pyssla lite när man kände för det. Nu så måste man planera in när man ska hinna tvätta och byta lakan och t.o.m duscha ibland känns det som :)
Men som jag har sagt innan så är det härligt att äntligen få jobba lite och för tillfället är jag bara trött på att vänta. Jag vill veta NU om jag kommer få jobbet eller inte för det är inte jätte långt kvar till den ska tillsättas heller och om man nu får den skulle det vara rätt skönt att kunna gå bredvid lite för att se hur det funkar med beställningar och ordrar och allt sånt där som man aldrig har gjort innan.
Så vi kan bara hoppas på att de kan prata ihop sig och bestämma sig snart.
Nu måste jag få i mig lite frukost och sen bege mig ut i det ISkalla vädret (-13) och gå till jobbet.
Fullspäckad helg som vanligt nät jag jobbar blir det, efter jobbet åker vi till Gagnaryd och planerar fjällenresan V.11. Sen upp och jobba på söndag och sen hem och ha kalas för Emil.
7 feb. 2011
Kramp eller nått
Det blev inget kaffe för min del till frukost idag. Jag drack te istället, det vände sig i magen så fort jag tänkte på kaffe och kom i närheten av kaffe bryggaren så jag avstod det. Får väl se när jag kan tänkas ta upp kaffedrickandet. Dock inget jag saknar för tillfället då det kändes som ett litet beroende innan. Konstigt det där faktiskt att man kan bli "beroende" av kaffe så att man verkligen måste a det och får ett sådant där kaffesug.
Så egentligen är det rätt skönt att inte ha druckigt kaffe på ett tag, det kommer säkert att ändras på lördag när jag jobbar i charken. Vi har ju våran obligatoriska lilla kaffepaus på morgonen där inne :)
I natt och hela dagen har jag haft en typ av kramp i mina ben. I natt satt det på vaderna och det kändes som att jag bara ville att någon skulle dra i mig för att få bort den obehagliga känslan. Sen har det pågått så under hela dagen och dragit sig upp mot baksidan av låren och ibland mot ryggen. Jag trodde först att det kanske var för att jag och Fidde var ute och gick två svängar i helgen och att det bara var för att jag inte hade stretchat men jag tror inte att det kan vara så enkelt.
Jag testade att stretcha efter min morgonpromenad och visst var det skönt men efteråt kändes det likadant igen och gör fortfarande.
Det känns som att jag bara vill springa av mig det eller ligga och sparka allt vad jag kan i sängen för det är så obehagligt och typ krypande i hela benen. Är det någon som vet vad sånt beror på får ni gärna berätta det för mig.
Så egentligen är det rätt skönt att inte ha druckigt kaffe på ett tag, det kommer säkert att ändras på lördag när jag jobbar i charken. Vi har ju våran obligatoriska lilla kaffepaus på morgonen där inne :)
I natt och hela dagen har jag haft en typ av kramp i mina ben. I natt satt det på vaderna och det kändes som att jag bara ville att någon skulle dra i mig för att få bort den obehagliga känslan. Sen har det pågått så under hela dagen och dragit sig upp mot baksidan av låren och ibland mot ryggen. Jag trodde först att det kanske var för att jag och Fidde var ute och gick två svängar i helgen och att det bara var för att jag inte hade stretchat men jag tror inte att det kan vara så enkelt.
Jag testade att stretcha efter min morgonpromenad och visst var det skönt men efteråt kändes det likadant igen och gör fortfarande.
Det känns som att jag bara vill springa av mig det eller ligga och sparka allt vad jag kan i sängen för det är så obehagligt och typ krypande i hela benen. Är det någon som vet vad sånt beror på får ni gärna berätta det för mig.
Morgonpromenad
Det är inte lätt att vara ute och gå nu kan jag säga. Dom dagarna jag är ledig och tjejerna är på dagis (förskola) så brukar jag alltid ta mig en promenad på sisådär 30 minuter. Det är rätt skönt att rensa skallen en liten stund för att sedan komma hem med lite ny energi och äta frukost i lugn och ro.
Idag vet jag inte hur många gånger jag höll på att halka. Det känns livsfarligt att gå på vissa ställen, jag vill helst gå på trottoaren men det är nästintill omöjligt. På vägarna har dom ju skottat så pass bra och saltat så nu vid mildvädret har snön försvunnit. Men på trottoaren är det fortfarande fullt med is. Så jag gick helt enkelt mitt i vägen, det är lite jobbigt då det kommer bilar som möter varandra för då måste jag upp på trottoaren och det är nästan så man får hålla sig i staketet ibland och vissa passager är också ganska kluriga att ta sig igenom. Men det gick bra ändå, kanske skulle ta och skaffa sig sådanadär bråddar (stavning?) som alla äldre har till nästa år.
Så nu ska jag då ta mig lite frukost, och jag tänkte att jag skulle försöka mig på kaffe. Jag har inte druckigt kaffe sen jag spydde i torsdags för det smakade kaffe och då fick jag en jätte avsmak av det och tror att jag ska spy igen bara för det. Men samtidigt så har vi inte mycket annat hemma som jag kan äta till frukost för tillfället. Så det får nog bli så endå, och skulle jag mot förmodan spy, vilket är ganska osanolikt så får jag väl dricka vatten.
Idag vet jag inte hur många gånger jag höll på att halka. Det känns livsfarligt att gå på vissa ställen, jag vill helst gå på trottoaren men det är nästintill omöjligt. På vägarna har dom ju skottat så pass bra och saltat så nu vid mildvädret har snön försvunnit. Men på trottoaren är det fortfarande fullt med is. Så jag gick helt enkelt mitt i vägen, det är lite jobbigt då det kommer bilar som möter varandra för då måste jag upp på trottoaren och det är nästan så man får hålla sig i staketet ibland och vissa passager är också ganska kluriga att ta sig igenom. Men det gick bra ändå, kanske skulle ta och skaffa sig sådanadär bråddar (stavning?) som alla äldre har till nästa år.
Så nu ska jag då ta mig lite frukost, och jag tänkte att jag skulle försöka mig på kaffe. Jag har inte druckigt kaffe sen jag spydde i torsdags för det smakade kaffe och då fick jag en jätte avsmak av det och tror att jag ska spy igen bara för det. Men samtidigt så har vi inte mycket annat hemma som jag kan äta till frukost för tillfället. Så det får nog bli så endå, och skulle jag mot förmodan spy, vilket är ganska osanolikt så får jag väl dricka vatten.
5 feb. 2011
Alone
Jag sitter här i min ensamhet och äter min middag. Fidde kuta iväg för å köpa toa och hushållspapper som visst tog slut här utan att någon hade en aning om det. Novis, Emil och Alfred leker något på Novalies rum och Lovisa springer runt och letar efter alla andra.
Anledningen till att jag sitter själv är ju för att jag kom sist till bordet eftersom jag sitter och klurar på Emmas klänning. Så när jag väl har börjat få lite ordning och lite tankar i huvudet så vill jag ju inte sluta med det jag håller på med. Så därför blev jag sen till bordet och min mat var kall. När jag satt mig så välte Novalie ut sitt glas med saft över hela sig själv, jätte smidigt när det inte finns 1 cm papper i huset. Jag värmde min mat och den var fortfarande inte varm, fast utan att känna på den så öste jag på lingonsylt på min kålpudding. Så det blev till att värma maten med lingonsylt på igen och självklart så blev maten för varm och jag brände mig på tungan.
Mycket intressant vetande, jag vet :)
Anledningen till att jag sitter själv är ju för att jag kom sist till bordet eftersom jag sitter och klurar på Emmas klänning. Så när jag väl har börjat få lite ordning och lite tankar i huvudet så vill jag ju inte sluta med det jag håller på med. Så därför blev jag sen till bordet och min mat var kall. När jag satt mig så välte Novalie ut sitt glas med saft över hela sig själv, jätte smidigt när det inte finns 1 cm papper i huset. Jag värmde min mat och den var fortfarande inte varm, fast utan att känna på den så öste jag på lingonsylt på min kålpudding. Så det blev till att värma maten med lingonsylt på igen och självklart så blev maten för varm och jag brände mig på tungan.
Mycket intressant vetande, jag vet :)
4 feb. 2011
Sjuk
Igår var det min tur att, som Novalie gjorde förra veckan, spy och må illa. Fy fan säger jag bara vad jobbigt det är att gå runt och må illa konstant.
Halva natten låg jag och mådde illa och var uppe flera gånger för att jag trodde det skulle komma något, men inte då. Och just att man känner det sitta där och åka upp och ner är så påfrestnade att jag nästan får panik.
Tillslut var jag tvungen att stoppa fingrarna i halsen för att få upp något och bli av med lite illamående så att jag kunde sova någon timma iaf.
Det hjälpte sådär bra, men jag kunde sova en liten stund innan det var dags igen. På torsdagsmorgonen gick Fidde sen till jobbet och kände mig ensamast i världen även om tjejerna var hemma. Och jag visste att jag inte skulle klara av att ta hand om dom hela dagen, för jag mådde så dåligt, var yr och trött och allt på samma gång. Jag tålde inte lukten av mat eller överhuvudtaget tanken på mat.
Så jag kände för min egen skull och för tjejernas skull så var Fidde tvungen att komma hem. Vilket han självklart gjorde efter att jag hade skickat ett blygsamt sms och frågat. Sånt tycker jag är svårt att be om hjälp på det sättet, även om det är min egen sambo för jag vet att de har mycket på jobbet och att han i princip är själv.
Men som sagt jag hade inte klarat av dagen utan Fidde igår. Jag låg i sängen och soffan precis hela dagen. Drack 1 ½ mugg nyponsoppa och åt 2 rån, det var det jag fick i mig. Så fort jag rörde på mig eller var tvungen att gå upp så kändes det som at jag skulle spy eller trilla ihop av yrsel.
Denna natten har jag sovit precis hela natten och nog tagit igen ganska mycket sömn från föregående natt. Jag mår inte illa utan känner mig bara mör i kroppen och i magen. Fick tom i mig lite frukost även om magen protesterade med att knivhugga mig innifrån efteråt.
Jag hoppas verkligen inte att det blir något mer konstigt nu, för det är verkligen skit jobbigt att må som jag gjorde igår. Det sura är att jag hade chansen att jobba igår och jag skulle ha jobbat idag. Surt men vi får hoppas att det kommer fler tillfällen.
Halva natten låg jag och mådde illa och var uppe flera gånger för att jag trodde det skulle komma något, men inte då. Och just att man känner det sitta där och åka upp och ner är så påfrestnade att jag nästan får panik.
Tillslut var jag tvungen att stoppa fingrarna i halsen för att få upp något och bli av med lite illamående så att jag kunde sova någon timma iaf.
Det hjälpte sådär bra, men jag kunde sova en liten stund innan det var dags igen. På torsdagsmorgonen gick Fidde sen till jobbet och kände mig ensamast i världen även om tjejerna var hemma. Och jag visste att jag inte skulle klara av att ta hand om dom hela dagen, för jag mådde så dåligt, var yr och trött och allt på samma gång. Jag tålde inte lukten av mat eller överhuvudtaget tanken på mat.
Så jag kände för min egen skull och för tjejernas skull så var Fidde tvungen att komma hem. Vilket han självklart gjorde efter att jag hade skickat ett blygsamt sms och frågat. Sånt tycker jag är svårt att be om hjälp på det sättet, även om det är min egen sambo för jag vet att de har mycket på jobbet och att han i princip är själv.
Men som sagt jag hade inte klarat av dagen utan Fidde igår. Jag låg i sängen och soffan precis hela dagen. Drack 1 ½ mugg nyponsoppa och åt 2 rån, det var det jag fick i mig. Så fort jag rörde på mig eller var tvungen att gå upp så kändes det som at jag skulle spy eller trilla ihop av yrsel.
Denna natten har jag sovit precis hela natten och nog tagit igen ganska mycket sömn från föregående natt. Jag mår inte illa utan känner mig bara mör i kroppen och i magen. Fick tom i mig lite frukost även om magen protesterade med att knivhugga mig innifrån efteråt.
Jag hoppas verkligen inte att det blir något mer konstigt nu, för det är verkligen skit jobbigt att må som jag gjorde igår. Det sura är att jag hade chansen att jobba igår och jag skulle ha jobbat idag. Surt men vi får hoppas att det kommer fler tillfällen.
1 feb. 2011
Hoppas, hoppas, hoppas
Jag hoppas verkligen att jag har hittat en någorlunda läsning iaf. Var hemma hos pappa i söndags när vi köpte tv:n så då passade vi på att prova om klänningen passade Emma. Som jag hade befarat så var den både för liten och sne, eller bakstycket var förlitet vilket gjorde att klänningen såg sne ut. Ett litet nederlag för mig eftersom jag hade lyckats så himla bra med provklänningen. Men så är det väl, det var för bra för å vara sant helt enkelt. Och med lite ändringar och problem med tygåtgång så kan det väl inte bli annat.
Nu då så tror jag att jag har kommit på en läsning som förhoppningsvis kommer att bli en cool detalj istället för att klänningen ska se ut som ett lapptäcke. Men det återstår som sagt att se.
Just för tillfället har jag inte tid att fortsätta pyssla med den, jag har iaf ritat ut en mönsterdel som jag har klippt ut och sicksackat. Imorgon blir det jobb mellan 7.30-18.00 och förmodligen på tors 8-19 så jag har inte så mycket tid över till klänningen får se om jag hinner fortsätta mer till helgen.
Som sagt så skulle det vara skönt att bli klar med den så fort som möjligt för ett bröllop kräver ganska mycket planering och det tar tid ;)
Nu då så tror jag att jag har kommit på en läsning som förhoppningsvis kommer att bli en cool detalj istället för att klänningen ska se ut som ett lapptäcke. Men det återstår som sagt att se.
Just för tillfället har jag inte tid att fortsätta pyssla med den, jag har iaf ritat ut en mönsterdel som jag har klippt ut och sicksackat. Imorgon blir det jobb mellan 7.30-18.00 och förmodligen på tors 8-19 så jag har inte så mycket tid över till klänningen får se om jag hinner fortsätta mer till helgen.
Som sagt så skulle det vara skönt att bli klar med den så fort som möjligt för ett bröllop kräver ganska mycket planering och det tar tid ;)
Varm
När jag är trött så blir jag varm i hela kroppen. Eller inte när jag är trött när jag är utmattad av sömnbrist typ. När jag är trött fryser jag. Men när man inte har sovit så bra och man har haft fullt upp så blir jag varm i hela kroppen och det känns som att jag rodnar i ansiktet.
Undrar varför kroppen reagerar så när man har sömnbrist.
Det går väl över när jjag har sovit ordentligt. Jobbade lite idag och ska hoppa in och jobba imon med och kanske på torsdag. Det är skönt att komma igång och jobba och jag behöver som sagt alla pengar jag kan få eftersom A-kassan fortf inte är färdig med mitt ärende. Sen kan man alltdi hoppas på att jag får tj'nsten och då är jag redan varm i kläderna :) Känns konstigt att lämna tjejerna på dagis så mycket nu bara, men dom måste också vänja sig vid det. Om jag är trött efter några dagar på jobbet så borde dom också vara trötta efter ett par långa dagar på dagis.
Så då kan vi vara trötta ihop och förhoppningsvis somnar dom tidigt. Nu i nattas sov Novalie 12 timmar, hon somnade ca 18 och gick upp strax efter 6 tror jag. Då hade vi visserligen varit på simskola med.
Imorgon blir deras längsta dag mellan 7-16.30, jag är så glad över att det inte är några problem med hämtning och lämning eller att dom inte klarar av förskolan. Det hade varit frustrerande att inte kunna jobba när man får.
Undrar varför kroppen reagerar så när man har sömnbrist.
Det går väl över när jjag har sovit ordentligt. Jobbade lite idag och ska hoppa in och jobba imon med och kanske på torsdag. Det är skönt att komma igång och jobba och jag behöver som sagt alla pengar jag kan få eftersom A-kassan fortf inte är färdig med mitt ärende. Sen kan man alltdi hoppas på att jag får tj'nsten och då är jag redan varm i kläderna :) Känns konstigt att lämna tjejerna på dagis så mycket nu bara, men dom måste också vänja sig vid det. Om jag är trött efter några dagar på jobbet så borde dom också vara trötta efter ett par långa dagar på dagis.
Så då kan vi vara trötta ihop och förhoppningsvis somnar dom tidigt. Nu i nattas sov Novalie 12 timmar, hon somnade ca 18 och gick upp strax efter 6 tror jag. Då hade vi visserligen varit på simskola med.
Imorgon blir deras längsta dag mellan 7-16.30, jag är så glad över att det inte är några problem med hämtning och lämning eller att dom inte klarar av förskolan. Det hade varit frustrerande att inte kunna jobba när man får.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)