Lika barn leka bäst?

Är det verkligen så att de som delar samma värderingar samma tänk och samma syn på precis allt passar bäst ihop.

Jag undrar jag, för i så fall hade inte jag och Fidde passat alls för varandra, vilket vi ju gör, eftersom vi inte tycker samma om allt. Men samtidigt så undrar jag hur det egentligen fungerar om det bara är vissa som klarar av att leva ihop trots att man inte fungerar helt lika varandra och vissa som måste vara och tänka precis likadant.

Jag vet ju hur vissa i min och Fiddes släkt tycker om varandra, vilket är oerhört påfrestande för de här personerna kan inte säga det rakt ut till varandra utan det blir att jag och Fidde får lyssna på var sitt håll. Det är jätte jobbigt tycker vi då det känns som att vi måste vara medlare mellan dom fast ändå inte. Vi berättar ju inte vad den ena och den andra tycker och tänker men vi känner, eller främst är det väl jag som känner, att man får gå på tå runt omkring dom och se till att den ena inte gör eller säger saker som man vet att den andra inte tycker om att höra eller som man vet att den andre stör sig på hur de uttrycker sig.

Det här går mig på nerverna och känner mig helspänd hela tiden för att jag är rädd att snart så spricker någon och bubblar ur sig allt. Det är inte säkert att det är någon utav dom utan det kan lika gärna vara jag. Usch, är så trött på allt skitsnack som folk alltid ska snacka, eller som man vet ska snackas om.

Likadant är det med små gliringar som gärna hoppar ur folks munnar för att just påpeka lite fint, hur dom tycker om vissa personer och deras tycke.

Krångligt och påfrestande är det och jag känner att det stjäl så himla mycket tid och energi från mig just nu som jag verkligen har tid eller råd att förlora, för jag behöver fokusera på annat.

Tänk vad skönt det skulle vara om man fkyttade till en helt annan stad bara min lilla familj, eller flyttar till ett annat land ett tag... Så befriande egentligen och bara behöva tänka på sig själv och sin egna lilla familj för ett tag.