Det är i ögonen man ser om personen är glad eller ledsen.
Man kan läsa en person ganska väl genom ögonen.
Jag tycker det iaf, det märks väl om en person är intresserad av vad som sägs. För då håller de en stadig blick på den som pratar, annars tittar de gärna åt ett annat håll eller ner i backen.
Är personen ifråga nervös eller ljuger om något så märker man att ögonen blir flackande och man ser lite rädsla i dom, en rädsla för att bli antingen upptäckt med vad man har gjort eller en rädsla för att personen/personerna som tittar ska se att han/hon är just jätte nervös över något.
Jag vet att det inte är den största nyheten att man kan läsa av en människa genom ögonen, men jag tycker det är faschinerande på något sätt..
Tittar man på fotografier av människor så kan man se hur personen mår just vid det tillfället. Man ser om personen är bekväm eller inte i att fotas. Jag som gillar att titta på fotografier och även ta mycket kort på min familj m.m, ser också hur de mår..
Det är ju självklart lättare eftersom man känner sin familj och vet hur de fungerar, men ändå. Det är inte alltid att man vill prata om vad som tynger än eller berätta om man är glad. Man ser på en människa när den har det jobbigt och inte orkar prata om det, blicken blir så matt och livlös, ögonlocken hänger, man undviker ögonkontakt och man tittar gärna länge på en och samma punkt för att inte behöva anstränga sig...
Är personen glad så har man en mer öppen blick, man blinkar mera och vill gärna ha ögonkontakt för att folk ska se att man är så glad. Samtidigt om man inte vill berätta varför man är glad så får man den här luriga blicken som gör att man bara VILL veta vad personen tänker på..
Det är intressant att läsa en person så, och även viktigt tycker jag.. För det finns så mycket en människa aldrig berättar genom tal utan försöker förmedla på annat sätt, som kroppsspråk och via ögonen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar