Klippning..

Idag ska jag äntligen klippa mig, det var ett tag sen kan jag väl säga..
Ganska exakt 1 år sedan. Jag klippte mig strax innan Lovisa föddes för att jag visste att annars så blir det inte av. Och nu ett år senare så är det dags igen, det är tråkigt att man inte känner att man har tid och pengar till att göra det oftare.

Jag kan ju tacka för att jag blev tjej, då gör det ju faktiskt inte så mycket om håret växer. Det är ju lite värre för killarna, deras hår växer ju (tycker jag) oftast snabbare än vårat.. Och visst finns det killar medl långt hår, men de flesta killar vill nog inte låta sitt hår växa fritt... Inte Fidde i varje fall.

Jag och Lovisa var i affären på morgonen idag också och köpte hårfärg, tänkte passa på när jag ändå ska klippa mig. Det är så mycket billigare att färga själv och smidigt också. Jag har färgat mitt hår själv sen jag var 12-13 år..

Fast första gången blev inte så lyckat.. Hahaha, jag var vitblond när jag var mindre och ville ha lite mahogny färg i mitt hår.. Lite sådär vackert brunrött, men lägger man en sådan toning i vitblont hår så får man kanske inte riktigt det resultatet som visas på framsidan av förpackningen.. När jag är färdig och tittar mig i spegeln så inser jag att jag har fått morotsfärgat hår.. Inte den snyggaste hårfärgen direkt och mamma var inte jätte glad heller.. :P

Det ska bli kul att fräscha upp sig lite, efter att ha kännt sig som en grå zombi under en tid.. Och nu passar det ju bra med, eftersom Mona ska ha sin 50-års fest på lördag och jag behöver känna mig lite vacker och få lite positivitet i mitt tänkande.. Det tänkande behövs för det jag håller på att upptäcka och lära mig mer om för tillfället... :)