Glöm inte era barn..

Låg och funderade på morgonen i min härliga säng om alla barn som finns här i världen. Eller iaf barnen i min närhet och de som går på Novis dagis.

När jag var där och skulle hämta henne en dag så stod några av barnen i en klunga med cyklarna. Och plötsligt så är det en av killarna som blir arg och börja gruffa på en annan kille. Han står och drar i hans kläder och säger saker till honom och verkligen får honom att förstå att han typ inte är värd något.

Endel av de andra barnen hänger på och ställer sig runt och börjar ta i hans arm osv. Killen börjar gråta och blir rädd, jag var precis på väg ut då men vände och gick tillbaka. Jag gick fram till killen som var ledsen och frågade vad som hänt. Men han vågade knappt svara, några av de andra barnen berättar att killen blev arg och hade dragit, nypt och skällt på honom.

Jag gick fram till den andra killen och frågade varför han gjorde så, men han försökte bara undvika mig och tittade ner i backen. Jag förklarade för honom att man inte gör så, att man ska vara snälla mot varandra osv.

Fröken stod just då och pratade med vaktmästaren, så innan jag gick så kom hon fram och frågade vad det var som hade hänt. Jag berättade, och hon svarar att det är som det brukar med andra ord.... Jaha, tänkte jag, kanske dags att göra något åt saken nu då..

Jag menar, ska mobbningen redan börjar på dagis. Ska jag vara orolig för att mitt barn inte ska kunna leka och ha roligt på sitt dagis. Dessa barn är inte äldre än max 6 år... 6 år, hallå, var är föräldrarna.

Varför lär man inte sina barn vad som är rätt och fel. Det är ju självklart att man inte vill att sina barn ska slåss eller vara elak på andra sätt mot andra barn/syskon. Det är väl inte så himla svårt att lära ett barn att man inte får slåss, inte säga elaka saker, och att alla barn är lika mycket värda. Jag tycker iaf att det är sjvälvklart att man lär sina barn det. Jag vill att mina barn ska lära sig att hjälpas åt, samarbeta, ta hand om varandra och inte trycka ner någon annan.

Barnen kan inte uppfostra sig själva, det är vi vuxna som ska göra det. Det är vi som ska veta vad som är rätt och fel. Det är vi som ska visa kärlek och omtanke till varandra så att barnen ser och lär.