Regnig Valborg

Då var det Valborg igen.. En regnig sådan, men det känns som att det är så det ska vara... Det har blivit lite av en tradition att fira ute hos min syster i Habo, med lite grill och promenad till elden. Vi har gjort det dom 3 senaste åren tror jag att det är. Så därför ska vi även ut dit ikväll..

Det hade ju varit trevligt om det slutade regna tills vi ska gå ner till elden, men sån tur har vi nog inte. Så det var ju tur att jag inhandlade oss nya regnkläder när jag var i Ullared sist för dom lär behövas ikväll.

Vi ska äta Malins berömda västerbottenpaj till förrätt, på begäran av Fidde självklart :) Sen ska vi grilla en regnbågslax som Fredrik och Hugo fångade i Hökensås och till det kör vi kokt potatis, hollandais (stavning) sås och kall sås.

Efterrätt har vi inte planerat något så det blir nog bara lite chips och sådant gott..
Får hoppas på en trevlig kväll ikväll, men det brukar vi alltid ha :)

Så här säger Wikepeda om Valborg:

Valborg (ursprungligen Walpurgis), född omkring 710, död 779, var en abbedissa, som enligt legenden var en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna. Hon blev sedermera abbedissa i Heidenheims nunnekloster, där hon dog år 779. Några år efter hennes bortgång fördes hennes kvarlevor till Eichstätt för att gravsättas den 1 maj.

Valborg blev kanoniserad 870. Till hennes minne utvecklades en särskild kult under medeltiden, där bland annat häxtro och motverkandet av onda krafter hade stor betydelse. För att skydda sig mot häxorna började man i Tyskland tända bål, något som egentligen härstammar från keltisk religion.

Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på de hedniska högtider som funnits spridda i Europa, men har senare kommit att sammankopplas med Heliga Valborgs kult, mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död år 779.

På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. Valborgselden, valborgsmässobålet eller, kanske i folkmun populäraste, majbrasa, ska inte förväxlas med en vårdkase som är en eld som varnar för krig eller örlog. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt.

De flesta svenskar firar inte heliga Valborg, utan våren och firandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. När Sverige blev kristet på 1000-talet byggde de kristna kyrkor på den gamla religionens högtidsplatser och gjorde om de rådande högtiderna till kristna varianter. Vårdagjämningen faller in på en annan dag. Antagligen är dagen flyttad av de kristna för att stämma med Valborgs historia. Vårdagjämningen firas på många ställen i världen, bl.a. i förbindelse med Nouroz i Iran, Afghanistan med flera länder.