Premiärer

Igår var det 2 efterlängtade premiärer på tv:n. Först var det desperate houswifes, som man läääänge har gått och funderat på hur det har gått med alla inblandade. Jag blev lite chockad av att det var Karl som dog och att den ena av Lynettes barn dog.

När alla (eller många av dom) började tänka på hur livet skulle sett ut OM dom hade handlat på ett visst sätt eller OM någon inte hade dött, så började jag fundera också.

Fast jag funderade på att jag ofta tänker på OM vissa saker hade hänt. Det är ofta jag tänker på vad som skulle ha hänt om jag gjorde vissa saker eller sa vissa saker. Ofta är det kanske sådant som jag ville säga men inte vågar säga, sen går jag runt och funderar på hur situationen skulle se ut om jag hade vågat. Men jag funderar också på hur det skulle sett ut om jag INTE hade sagt eller gjort vissa saker.

Det är ju sådant man egentligen inte ska gå och fundera så mycket på, för gjort är ju gjort. Och är man inte nöjd får man ta och ändra det till nästa gång.

Jag är en ganska stor grubblare, så det tar upp mycket av min tid, och jag kan förlora mig själv i tänkandet ibland. Speciellt jobbigt är det när man ska sova och man bara ligger och funderar på tusen saker, för det följer med in i sömnen och man sover oroligt hela natten, för man inte kan släppa taget om sina tankar.

Tillbaka till Desperate houswifes nu då:), programmet var bra och jag ser fram emot vad denna säsongen har att erbjuda. Detta är nog den serie jag har följt längst, ofta tröttnar man ju efter nått år, men det har jag inte gjort än. Så tummen upp för dom vackra hemmafruarna...

Jag gillar programmet dels för att det känns lite lyxigt med alla fina kläder och husen m.m. Men också för att man kan känna igen sig i vissa situationer. Sen är jag en drömmare så jag lever mig gärna in i deras liv och är där...