Min mamma hade inga ytterkläder som räckte om henne dom sista veckorna så hon fick sitta inne och vänta på att jag skulle anlända:)
Sen kom jag tillsist kl 05.10 den 23 februari. Jag pratade med mamma innan och hon kommer ihåg det som igår, samtidigt som det ändå har gått 25 år. Hon sa att hon ringde mormor vid 02 tiden, när det började. Hon sa att morfar svor när dom kom för att det var så kallt (de skulle ju ha hand om Malin), och så var han ju tvungen att försöka somna om i deras säng :). Mamma och pappa hann mer eller mindre precis till bb innan jag tittade ut :)
Jag känner mig inte mycket äldre nu än jag gjorde för några år sedan. Åldern är nog bara en siffra som alla säger. Du bestämmer själv hur du vill vara i sinnet.
Men om man börjar tänka så är jag ju faktiskt halvvägs till 50 nu, och det känns lite jobbigt.
Jag har ju faktiskt hunnit med ganska mycket dom här åren. Många bravader har man varit med om, inget jag kommer att ta upp här och nu.
Men jag har ju träffat min underbara sambo, fått uppleva riktig kärlek. Jag har satt två underbara döttrar till världen och det räcker gott och väl för tillfället.
Nu har jag ännu fler år på mig att uppleva saker runt om i världen och njuta av att jag har en underbar familj, även om det kan vara tufft ibland.
Men Novalie var så söt innan: "Mamma, Jag älskar dig ibland".
Hahaha, tack tack.. :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar