Jag tycker det är svårt att säga till andras barn, när det handlar om det mesta. Att säga till sina egna och tillrättavisa dom har jag inga problem med, men när det handlar om andras barn tycker jag är svårt.
Det spelar ingen roll om det är mina syskonbarn, kompisbarn eller främmande barn.
Vet inte varför riktigt, men det känns som att jag inte har rätt till att säga ifrån på andras.
Egentligen vet jag ju att jag har det, för jag vill ju själv att andra ska kunna säga till mina barn om dom uppför sig illa. Fast ibland vet man ju inte hur föräldrarna ska reagera eller barnen. Vissa föräldrar anser ju att deras barn aldrig gör något fel och om dom gör det så beror det på andra.
Det kan vara lite känsligt tycker jag.
Samtidigt kan det ju vara bra att säga till andras barn, för oftast så lyssnar ju barn mer på någon som inte är mamma och pappa. Det är ju också så att som förälder kan man ju inte alltid se och höra vad sina barn gör. Men säger man till ett barn kan dom ju blåneka och då står ditt ord mot barnens när föräldrarna kommer. Och i en sådan situation tar nog de flesta föräldrarna sina barns parti, om det inte handlar om allvarliga saker. Man vill ju inte att föräldrarna ska tycka att man skäller ut deras barn för dom har ju inte gjort något. Och man vill ju inte få andras barn att gråta eller tycka illa om en själv.
Alla har ju olika regler om vad dom tycker att barn får och inte får göra. Så trampar man på deras regler kan dom ju tro att jag tycker att dom inte vet hur man uppfostrar barn. Men samtidigt så kan det ju också vara så när man har olika sett att se det.
Men det är som en oskriven regel att man inte får ifrågasätta någons sätt att uppfostra, för då säger man indirekt att dom är dåliga föräldrar.
Jag tycker iaf det är svårt, även om vissa kan tycka att det är en bagatel. Jag får se till att stå på mig lite, att våga lite. För vad är det värsta som kan hända. Blir någon sur på mig så är det ju upp till dom, för varför skulle jag stå och ljuga om att deras barn beter sig illa.
Jag säger alltid till andras ungar om de uppför sig illa el är dumma mot mina barn. Sen skiter jag i om föräldrarna blir sura. De måste ju uppforstra sina barn annars får ju andra göra det åt dom.
SvaraRadera