7 maj 2010

Vet inte...

Usch jag vet inte om jag längtar tillbaka till mitt jobb... Jag känner inte riktigt att jag hör hemma där, varken med människorna eller uppgifterna.. Känner mig lite utanför och kluven, jag hade gärna läst någon ekonomi eller någon annan kurs på distans.. Tror ju att jag skulle slippa låna pengar då eftersom jag fortf är mammaledig och sen får man ju bidrag när man läser också..

Fast kom på att det kanske bara gäller om man läser en hel klass om man säger så. Det kanske inte gäller när man bara läser enstaka kurser.. Jag tror iaf att jag ska ta och kolla upp saken...

Känner att jag vill mer med mitt liv, helst av allt hade jag nog velat jobba med utsatta människor... Det sura är bara att man bor i Mullsjö och ska jag jobba med det så måste jag pendla en bra bit hur jag än gör..

Känner inte direkt för att flytta, plus att det blir aldrig smidigt om jag vill det...

Nä, fy va vill jag egentligen.. Helst skulle jag kanske bara vilja vara hemma för alltid.. Jag hade nog trivts med det.. Att hålla koll på allt, planera och styra upp hemmet.. Det hade varit kul, men samtidigt som jag skrev innan då så vill jag nått mer.. Jag vill känna att jag gör något för världen och för våra medmänniskor som har det svårt.. Och det känner jag inte att man får genom att jobba på ica.. Undersköterska och äldrevård har jag redan prövat på och det känns inte heller som min grej..

Det är komplicerat när man ska lista ut vad man vill i livet. Och det är ju inte bara alla tankar som är problemet utan det är ju även tillgångarna..

Hade man inte behövt att orora sig över pengar så hade man ju kunnat läsa till vad som helst, eller då blivit en hemmafru.. Men eftersom dom flesta av oss inte har den möjligheten så blir det lätt att man fastnar på ett jobb som man kanske inte egentligen är nöjd med, men som gör att man kan betala räkningar och ställa fram mat på bordet.

Jag känner att det är tråkligt att det ska vara så.. Visst går det säkert att plugga till vad man vill, men då får man ju räkna med att vara skuldsatt över öronen för resten av livet och det låter ju inte heller så lockande...

Jag får ta mig en rejäl funderare ocg titta efter lite hur man kan lösa saker och ting, om jag nu lyckas med det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar